Varje år opereras en halv miljon människor i USA för att få gallblåsan borttagen. En kolecystektomi – kirurgisk borttagning av gallblåsan – är ofta ett medicinskt nödvändigt ingrepp. Gallblåseattacker är extremt smärtsamma och kan leda till livshotande infektioner. De flesta som genomgår en kolecystektomi får därefter inga besvär alls. Tyvärr drabbas dock en mindre grupp, 10–15 procent, av komplikationer efter operationen, bland annat GERD (gastroesofageal refluxsjukdom).
Många tror att gallblåsan är ett onödigt organ, ungefär som blindtarmsbihangen eller tonsillerna. Även om man klarar sig utan gallblåsan fyller den faktiskt en viktig funktion. Gallblåsan reglerar gallans flöde till matsmältningssystemet. Levern producerar varje dag mer än en liter galla, och gallblåsan fungerar som ett förråd där gallan lagras tills den behövs. Galla används av kroppen för att bryta ner och ta upp fetter.
När du äter fet mat får gallblåsan signalen att pressa ut galla för att underlätta matsmältningen. Efter en gallblåseoperation fortsätter visserligen levern att producera galla, men mängden som frisätts blir aldrig densamma som tidigare. Det gör att kroppen har svårare att smälta fett jämfört med någon som har en väl fungerande gallblåsa.
Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är ett relativt vanligt problem efter gallblåsekirurgi.
Magsäcken innehåller en stark syra som hjälper till att smälta maten. Surhetsgraden i magsyran motsvarar faktiskt den hos syran i bilbatterier. GERD, eller refluxsjukdom, uppstår när ventilen mellan matstrupen och magsäcken inte stänger sig ordentligt. Ventilen kallas nedre matstrupssfinktern. Normalt hålls sfinktern stängd när du inte äter, och när du äter öppnas den för att släppa ner maten i magsäcken.
Vid GERD öppnas sfinktern vid fel tillfällen, vilket gör att magsyran kan tränga upp i matstrupen. Magsäcken har en skyddande slemhinna som tål syran, men matstrupen saknar ett sådant skydd och skadas därför lätt av den uppstötta syran.
Det vanligaste symptomet på GERD är halsbränna. Upplever du halsbränna oftare än två gånger per vecka kan du ha GERD. Andra symptom är uppstötningar, sväljsvårigheter, smärta vid sväljning, illamående och bröstsmärta. GERD kan också ge upphov till kronisk hosta, strupkatarr (laryngit), astma, nedbrytning av tandemaljen, skadade tänder och bihåleinflammation.
Om GERD lämnas obehandlad kan den orsaka allvarliga skador på matstrupen, exempelvis sår och förträngning av matstrupen. GERD kan även leda till Barretts esofagus, ett precanceröst tillstånd. Uppskattningsvis utvecklar cirka 20 procent av dem med Barretts esofagus matstrupscancer. Misstänker du att du lider av GERD är det därför mycket viktigt att diskutera behandlingsalternativ med din läkare.
Du som lider av GERD behöver oftast göra vissa livsstilsförändringar. Vissa livsmedel och vanor kan nämligen förvärra besvären. Undvik framför allt livsmedel som stimulerar syraproduktionen, exempelvis:
Det är också klokt att äta mindre portioner och undvika att äta under de två till tre timmar innan du går och lägger dig. Övervikt förvärrar GERD, precis som rökning gör. Alkohol kan dessutom göra besvären värre, eftersom alkohol slappnar av den nedre matstrupssfinktern.
Det finns många läkemedel, både receptbelagda och receptfria, som kan lindra GERD-besvären. Vilken behandling som passar bäst beror på hur svåra symptomen är.
Antacida läkemedel, exempelvis Maalox och liknande preparat, är ofta det första steget. De neutraliserar magsyran och kan ge snabb lindring vid lätta besvär. Många patienter behöver dock starkare läkemedel för att hålla besvären under kontroll.
Zantac (ranitidin), Tagamet (cimetidin) och Pepcid (famotidin) tillhör gruppen H2-blockerare. De verkar genom att hindra histamin från att stimulera syraproduktionen i magsäcken. De flesta H2-blockerare finns som receptfria preparat. Observera dock att ranitidin dragits tillbaka från marknaden i Europa av säkerhetsskäl, och att H2-blockerare endast hjälper ungefär hälften av alla med GERD.
Protonpumpshämmare inkluderar omeprazol (Prilosec), lansoprazol (Prevacid), pantoprazol (Protonix), rabeprazol (Aciphex) och esomeprazol (Nexium). De flesta kräver recept, men lågdospreparat av omeprazol finns även receptfria i Sverige. Protonpumpshämmare stänger av den så kallade protonpumpen som pumpar syra ut i magsäcken, vilket innebär att syraproduktionen blockeras helt. De är betydligt effektivare än H2-blockerare: de lindrar inte bara symptomen utan gör det också möjligt för slemhinnan i matstrupen att läka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online