Divertikulit är en ibland smärtsam sjukdom i matsmältningskanalen. Det rör sig om en infektion som behöver behandlas med antibiotika. Risken att drabbas är större om du är överviktig eller får i dig för lite fibrer genom kosten. Om du insjuknar finns det effektiva behandlingar, och med rätt livsstilsval kan du dessutom minska risken för framtida attacker.
Divertikulit uppstår när divertiklar bildas i matsmältningskanalen och blir infekterade. Divertiklar är små påsar eller utbuktningar som kan uppstå längs slemhinnan i tarmen där irritation har förekommit. Enligt amerikanska National Institutes of Health är divertiklar vanligast hos personer som är över 60 år, äter en fiberfattig kost eller bor i USA och andra industrialiserade länder, där kostvanorna ofta innehåller lite fibrer.
Ofta vet man inte att man har divertiklar förrän de blir infekterade. Varför infektionen uppstår är okänt, men en teori är att försvagade partier bildas i tarmväggen vid divertiklarna, vilket underlättar infektioner. En annan teori är att bakterier eller avföring fastnar i påsarna, som då svullnar och blir inflammerade.
Symtomen varierar från person till person, men det vanligaste tecknet är smärta i nedre vänstra delen av buken. Andra symtom kan vara feber, illamående, förändringar i tarmvanorna, ömhet i buken, uppblåsthet, kräkningar, viktnedgång och ibland blödning från ändtarmen.
Enligt Mayo Clinic är personer över 40 år mer benägna att få ett anfall av divertikulit, liksom de som inte rör på sig tillräckligt eller får i dig för lite fibrer. Risken är också förhöjd om du är överviktig eller lider av fetma.
Obehandlad divertikulit kan bli mycket farlig. Det kan utvecklas peritonit, en allvarlig infektion i bukhinnan. Dessutom kan en blockering i tjocktarmen uppstå, eller så kan en abscess eller fistel bildas. Även blödningar från ändtarmen kan förekomma. Kontakta alltid din läkare om du misstänker att du har drabbats av divertikulit.
Vid lindriga till måttliga fall övervakas du noga av din läkare och bör vila mycket. Den typiska behandlingen innebär att du äter flytande föda i cirka tre dagar och därefter successivt ökar ditt fiberintag. Receptfria smärtstillande medel kan lindra obehaget under tiden.
Eftersom divertikulit är en bakteriell infektion behövs antibiotika, som ordineras av din läkare. Svåra anfall kräver oftast vård på sjukhus och tätare medicinsk övervakning.
Läkare rekommenderar operation vid perforation, abscess, fistel eller återkommande besvär. Det finns tre huvudsakliga operationsmetoder: primär tarmresektion, tarmresektion med kolostomi samt abscessdränage. Vid en primär tarmresektion tas den sjuka delen av tarmen bort och de friska delarna återkopplas. Tarmresektion med kolostomi utförs när ändtarmen är skadad – då skapas en öppning i bukväggen där avföringen leds ut till en påse. Vid abscessdränage töms och rengörs abscessen.
Du kan själv göra flera livsstilsförändringar för att minska risken för divertikulit. Ät mer fiberrik mat, till exempel fullkorn, grönsaker och frukt, och drick rikligt med vätska. Gå alltid till toaletten när du kinner trängsel, och se till att motionera regelbundet. Dessa enkla vanor håller tarmarna friska och minskar risken för framtida attacker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online