Din lever är ett viktigt organ som hjälper till att bekämpa infektioner, bildar proteiner, renar blodet, lagrar energi och bidrar till matsmältningen. Skrumplever (levercirros) innebär att levervävnaden får bestående ärrbildning till följd av en långvarig sjukdom eller skada. Ärrvävnaden ersätter gradvis den friska vävnaden, vilket gör att levern inte fungerar som den ska och att det normala blodflödet genom levern blockeras. Om sjukdomen inte behandlas kan symtomen bli livshotande.
De tidiga stadierna av skrumplever ger ofta inga symtom alls. I takt med att sjukdomen fortskrider kan du uppleva trötthet, svaghet, aptitlöshet, magbesvär, viktnedgång, näsblod, att du lätt får blåmärken, svullnad i buken (så kallad ascites), svullnad i benen (så kallat ödem), förvirring eller koncentrationssvårigheter, gulfärgning av hud och ögonvitor (gulsot), kliande hud, gallsten samt nedsatt njurfunktion eller i värsta fall njursvikt.
Eftersom levern inte längre kan bryta ner läkemedel på rätt sätt kan de få en starkare effekt på kroppen. Skrumplever kan också orsaka portahypertoni, det vill säga förhöjt blodtryck i de kärl som leder blod till levern. I magsäcken och matstrupen kan då åderbråck (varicer) utvecklas, vilket kan ge blod i avföringen eller blodiga kräkningar. Åderbråck är utvidgade blodkärl som lätt brister.
Skrumplever kan bland annat orsakas av alkoholmissbruk, blockerade gallvägar, hemokromatos, Wilsons sjukdom, protoporfyri samt vissa gifter, läkemedel och infektioner. Olika former av hepatit, såsom hepatit B, C, D eller autoimmun hepatit, kan också ligga bakom sjukdomen. Den kan även bero på icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom eller icke-alkoholrelaterad steatohepatit (NASH). I vissa fall går det tyvärr inte att fastställa orsaken.
Läkaren ställer diagnosen utifrån en fysisk undersökning och specifika tester, exempelvis blodprov för att bedöma leverfunktionen, röntgen, magnetresonanstomografi (MR), ultraljud och ibland en leverbiopsi. Alla undersökningar behövs inte för varje patient – läkaren väljer vilka tester som är relevanta utifrån dina symtom och din sjukdomshistoria.
Behandlingen syftar till att behandla och kontrollera orsaken till skrumplever för att stoppa sjukdomens utveckling. Beroende på orsak kan det handla om att helt sluta dricka alkohol eller att anpassa aktuella läkemedel. Ärrvävnaden kan inte botas, och om för stor del av levern skadas kan leversvikt uppstå. Vid leversvikt kan en levertransplantation bli nödvändig. Din läkare avgör vilken behandling som passar dig bäst utifrån din medicinska historia.
Har du redan en leversjukdom kan läkaren ge dig råd om hur du minskar risken att utveckla skrumplever: följ den föreskrivna behandlingen, ät hälsosamt, motionera regelbundet, håll en hälsosam vikt, undvik alkohol och narkotika – droganvändning ökar nämligen risken att smittas av hepatit B eller C.
För att förhindra att en befintlig skrumplever förvärras bör du vaccinera dig mot hepatit A och B, alltid diskutera dina läkemedel med läkaren eftersom levern kan vara känslig för vissa preparat, samt undvika råa skaldjur och ostron. Dessa kan innehålla bakterier som kan orsaka allvarliga infektioner hos personer med skrumplever.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online