Diarré är ett tillstånd där man får lös eller vattnig avföring, ofta flera gånger under samma dag. Många upplever också smärtsamma magkramper i samband med besvären. Nästan alla drabbas av diarré minst en gång i livet – barn får i genomsnitt diarré mellan 7 och 15 gånger innan de fyller fem år, och enligt myndighetsuppskattningar drabbas vuxna cirka fyra gånger per år.
Även om diarré är mycket vanligt är det obehagligt, och i svåra fall kan det leda till vätskebrist, så kallad dehydrering. Därför är det viktigt att känna till de vanligaste orsakerna och hur man bäst behandlar besvären.
Många virusinfektioner, bland annat influensa och rotavirus, kan orsaka akut diarré. I dessa fall brukar besvären bara pågå några dagar innan de lägger sig av sig själva.
Diarré är ett vanligt symtom vid flera tarmsjukdomar. Personer som lider av kolit, Crohns sjukdom, celiaki (glutenintolerans) eller irritabel tarm (IBS) kan drabbas av återkommande eller kroniska diarréer som en del av sin sjukdomsbild.
Både receptbelagda och receptfria läkemedel kan ha diarré som möjlig biverkning. Vanliga bovar är antibiotika, cellgiftsläkemedel samt mediciner mot högt blodtryck.
Personer med födoämnesintolerans – till exempel laktosintolerans – får ofta diarré som symtom efter att ha ätit det de inte tål. Även de som äter stora mängder frukt kan drabbas, eftersom för mycket fruktos kan ge lös mage. Detta är särskilt vanligt hos barn.
Mat eller dryck som kontaminerats med bakterier, exempelvis salmonella eller E. coli, kan orsaka kraftig diarré. Detsamma gäller parasiter som kommer in i kroppen via mat eller dryck. Resediarré, som ofta drabbar resenärer i andra länder, beror just på bakterier och parasiter i maten eller vattnet.
Det finns ingen direkt bot mot diarré, men i de flesta fall går besvären över av sig själva inom några dagar. Den viktigaste åtgärden är att ersätta den vätska och de salter som kroppen förlorar, gärna genom vätskeeersättning från apoteket. Detta är extra viktigt för små barn och äldre, som snabbare riskerar att bli uttorkade.
Antidiarréläkemedel kan användas i vissa fall, men de bör inte tas när diarrén orsakas av parasiter eller bakterier, eftersom kroppen då behöver kunna göra sig av med det som orsakar infektionen. Vid en bakteriell infektion kan antibiotika ibland behövas – kontakta då vården för bedömning.
Sök vård om diarrén varar längre än några dagar, om du får hög feber, blodig avföring eller kraftiga magvärk, eller om du uppvisar tecken på vätskebrist som yrsel, mörk urin eller torr mun. För spädbarn och små barn bör man alltid kontakta vården tidigt om diarrén inte snabbt förbättras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online