Magbesvär och matsmältningsproblem kan verkligen förstöra dagen, och i vissa fall krävs en permanent livsstilsomläggning – som vid celiaki. Många tillstånd går dock att hantera eller förbättra genom kostförändringar. Det finns dessutom en rad receptfria och receptbelagda läkemedel som kan hjälpa dig att behandla din åkomma. Misstänker du att du lider av en mag- eller tarmsjukdom, till exempel på grund av magont, diarré, förstoppning eller illamående, bör du kontakta din läkare så snart som möjligt. Ju tidigare du får en diagnos, desto snabbare kan du börja må bättre.
Personer med celiaki har en intolerans mot gluten, ett protein som finns i livsmedel som havre, råg, korn och vete. Hos personer med celiaki skadar gluten tarmarna, vilket leder till näringsbrister. Vanliga symtom är trötthet, nedstämdhet, irritabilitet, buksmärtor, illamående och dermatitis herpetiformis – kliande blåsor på huden. Många med celiaki drabbas även av benskörhet (osteoporos) och blodbrist (anemi). Diagnosen ställs med hjälp av blodprov och vävnadsbiopsier. Den enda behandlingen är att helt ta bort gluten ur kosten.
Inflammatorisk tarmsjukdom är ett samlingsnamn för flera sjukdomar där tarmarna blir inflammerade. De två vanligaste formerna är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Båda ger ofta buksmärtor, kramper, oförklarlig viktnedgång och diarré. Läkaren kan ställa diagnosen genom att analysera ditt avföringsprov efter blod och bakterier, samt genom att använda röntgen och särskilda instrument för att undersöka tarmarna. Behandlingen kan bestå av kostomläggning, antiinflammatoriska läkemedel och antibiotika.
Irritabel tarm, eller IBS, uppstår när maten rör sig i onormal takt genom tarmarna – antingen för fort eller för långsamt. Detta beror ofta på att tarmarnas sammandragningar inte fungerar som de ska. Personer med IBS kan uppleva förstoppning, diarré, uppblåsthet, buksmärtor och slem i avföringen. IBS kan lindras genom att äta hälsosamt, hantera stress (som kan förvärra symtomen) och undvika livsmedel som utlöser besvären. Fråga gärna din läkare om läkemedel som kan hjälpa dig att kontrollera symtomen.
Normalt passerar maten ner genom matstrupen och via en sorts "port" in i magsäcken. Stänger sig inte porten ordentligt efter att maten passerat kan magsyran ta sig upp i matstrupen. När syran irriterar slemhinnan uppstår halsbränna. Typiska symtom är sur smak i munnen och en brännande känsla i bröstet. För att lindra besvären kan du testa receptfria syrablockrande tabletter och undvika stora måltider. Lägg dig inte direkt efter att du ätit. Sluta dessutom röka, minska på den feta maten och undvik de livsmedel som brukar ge just dig halsbränna. Din läkare kan även ordinera receptbelagda läkemedel vid återkommande besvär.
Antiinflammatoriska läkemedel, överproduktion av magsyra och en viss typ av bakterie är de vanligaste orsakerna till magsår. Magsår är smärtsamma sår som uppstår på slemhinnan i magsäcken, matstrupen eller tarmarna. Ett sår på magsäcksslemhinnan gör ont när du äter eller dricker, medan ett sår i tarmarna ofta känns värst någon timme efter måltiden. Du kan även få buksmärtor vid andra tidpunkter, kräkningar, uppblåsthet och viktnedgång. Stress kan förvärra ett magsår. Dricker du alkohol eller röker kommer läkaren att rekommendera att du slutar, eftersom detta kan försvaga matsmältningssystemet. Behandlingen innebär ofta antibiotika för att döda bakterier samt koständringar som minskar magsyraproduktionen. Din läkare kan också diskutera receptbelagda läkemedel som hjälper till att neutralisera syran.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online