Illamående är egentligen inte ett medicinskt begrepp i sig, utan en känsla som kan ha många olika medicinska orsaker. Det kan drabba vem som helst, när som helst och av en rad olika skäl – allt från tillfälliga besvär till tecken på mer bestående mag- och tarmsjukdomar. Ofta är illamående bara ett av flera symtom på ett större underliggande problem. Att förstå vad som kan utlösa illamående gör det mycket lättare att veta hur man bör reagera.
Varje form av lindrig smärta, ostadighet eller obehag i magen – särskilt den olustiga känsla som känns som om den kan leda till kräkningar – kan betraktas som illamående. Kräkning, som inom medicinen kallas emesis, är en följd av illamåendet som ofta inträffar när kroppen försöker stöta bort det som orsakar besvären.
Förr i tiden ansågs illamående, liksom de flesta andra krämpor, bero på en obalans i kroppens så kallade humorer. Enligt den antika läran fanns det fyra humorer: svart galla, gul galla, blod och slems. En obalans i någon av dessa vätskor kunde enligt teorin ge upphov till allt ifrån fysisk sjukdom till melankoli. När galla eller slems stöttes upp sågs det som leverns försök att återställa balansen i kroppen, och därför betraktades kräkningar och upphostningar som tecken på en allvarlig obalans.
Denna syn på sjukdom innebar också att en mängd emotionella och psykiska tillstånd kopplades till illamående, utöver de rent fysiska. Att må illa var liktydigt med att något var fel i ens liv – oavsett om det rörde sig om sjukdom, häxkonster eller depression.
En av de allra vanligaste orsakerna till illamående är problem med balansen. När jämviktsorganet i innerörat inte stämmer överens med det som ögonen ser, börjar kroppen må dåligt. Rörelseillamående är oftast övergående och kan yttra sig som åksjuka, sjösjuka eller illamående i bil.
Allvarligare problem i kroppen kan också ligga bakom illamående. Många sjukdomar – allt ifrån infektioner till cancer – har ofta illamående som en biverkning eller ett symtom. Exempel på sjukdomar som kan ge illamående är cancer, hjärnskakning, influensa, avancerad hiv, diabetes, hepatit (gulsot) och gastroenterit, alltså magsjuka eller maginfluensa.
Till skillnad från illamående som beror på rörelse eller sjukdom kan besvären också utvecklas efter att man fått i sig vissa kemikalier eller ämnen. När kroppen upptäcker att något farligt har intagits, framkallar hjärnan illamående och kräkningar i ett försök att stöta bort det främmande ämnet.
Detta gäller bland annat vissa läkemedel, särskilt när de tas på fastande mage. Illamående är exempelvis en välkänd biverkning vid cellgiftsbehandling mot cancer. Även narkotika och matförgiftning kan utlösa kraftigt illamående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online