Magsår är öppna sår på slemhinnan i magsäckens insida. När magsyra kommer i kontakt med såret kan en brännande smärta uppstå som varar från några minuter upp till flera timmar.
Tidigare ansåg man att kryddstark mat och stress var de främsta orsakerna, men idag vet man att de flesta magsår orsakas av bakterien Helicobacter pylori. Bakterien inflammerar magsäckens slemhinna, vilket leder till att såret bildas.
Vissa läkemedel kan också bidra till problemet. Särskilt NSAID-preparat (receptfria antiinflammatoriska smärtstillande medel som ibuprofen) kan irritera slemhinnan. Nikotin ökar både mängden och styrkan hos magsyran, medan alkohol kan bryta ner det skyddande slemlagret och stimulera syraproduktionen.
Smärtan vid magsår kan ibland lindras tillfälligt genom att äta mat som buffrar magsyran. Typiskt för magsår är att besvären ofta försvinner för att sedan komma tillbaka.
Även om syrahämmare och antacida kan ge tillfällig lindring bör du alltid diskutera symtom på magsår med vårdpersonal. Ett obehandlat magsår kan nämligen få allvarliga konsekvenser: inre blödningar och infektioner kan vara livshotande, och ärrvävnad runt såret kan blockera eller störa matsmältningskanalen.
Eftersom de flesta magsår orsakas av H. pylori-bakterier är antibiotika oftast den första behandlingsformen. Speciella kombinationspreparat, som Helidac och Prevpac, innehåller två sorters antibiotika samt ett syradämpande läkemedel och har utvecklats just för denna infektion. Läkemedel som Amoxil, Biaxin och Flagyl kan också förskrivas.
Syrablockerare lindrar smärtan vid magsår och främjar läkningen genom att minska mängden saltsyra som magsäcken utsöndrar. Zantac, Pepcid, Tagamet och Axid är några av de mest använda preparaten i denna grupp.
Antacida neutraliserar redan befintlig magsyra och kan ge snabb lindring av magsårssmärta. Dessa medel minskar dock inte själva syrasekretionen, men de kan med fördel kombineras med syrablockerare för både snabb och långvarig effekt.
Cytoprotektiva medel skyddar vävnaden i magsäckens slemhinna och hjälper såret att läka. Pepto-Bismol är ett välkänt receptfritt alternativ, medan Carafate och Cytotec är cytoprotektiva läkemedel som kräver recept från läkare.
Prilosec (omeprazol), Prevacid (lansoprazol), Nexium (esomeprazol) och Aciphex (rabeprazol) är orala läkemedel som tillhör gruppen protonpumpshämmare. De minskar syraproduktionen genom att verka direkt på de syrasekramerande cellerna i magsäcken. Protonpumpshämmare har dessutom visat sig ha en viss verkan mot Helicobacter pylori.
Vid svåra magsår som blödar kan höga doser protonpumpshämmare ges intravenöst på sjukhus. Vid sådana höga doser kan kalciumtillskott behövas som stöd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online