Vilka orsakar gaser i magen? Vanliga orsaker förklarade

Vad orsakar gaser i magen?

Vi äter och dricker varje dag, och som en naturlig del av matsmältningen bearbetar kroppen både maten, dess beståndsdelar och den luft vi sväljer. Gaser lämnar kroppen antingen via munnen (rapningar) eller via ändtarmen (flatulens). Vissa livsmedel leder till mer gasbildning än andra, och hur kroppen reagerar varierar från person till person. De flesta människor släpper i genomsnitt ut gas cirka 14 gånger per dag – vilket är helt normalt och inget tecken på sjukdom.

Aerofagi – sväljning av luft

Alla som tuggar tuggummi, äter eller dricker snabbt eller röker sväljer små mängder luft. Även en person med löst sittande tandprotes får i sig extra luft. Den sväljda luften hamnar i magsäcken och innehåller syre, koldioxid och kväve. Vid rapningar lämnar den största delen av luften kroppen genom munnen. Den lilla mängd gas som blir kvar vandrar vidare till tunntarmen, där en del absorberas. Resterande gas fortsätter till tjocktarmen och passerar slutligen ut via ändtarmen.

Gas bildas dessutom i själva magsäcken. När magsyra blandas med bikarbonatet i matsmältningsvätskorna frigörs koldioxid. Större delen av denna gas tas upp i blodet.

Osmält mat

Kroppen saknar ibland de matsmältningsenzymer som krävs för att bryta ner vissa kolhydrater i tunntarmen. Denna osmälta mat passerar vidare till tjocktarmen, där godartade bakterier bryter ner den. Under denna process bildas väte och koldioxid. Cirka en tredjedel av alla människor bildar även metan. Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse (NDDIC) innebär metanbildning dock inte nödvändigtvis mer gas eller några unika symtom.

Sockerarter som skapar gas

Tre sockerarter står särskilt ofta bakom gasbildning i tarmarna:

• Laktos – mjölksockret som finns i mjölk, ost, glass, salladsdressinger, flingor, processade livsmedel och bröd.
• Fruktos – finns i päron, vete, lök och kronärtskockor samt i fruktjuicer och läskedrycker.
• Sorbitol – finns naturligt i plommon, äpplen, päron och persikor, och används som sötningsmedel i sockerfritt tuggummi, godis och dietprodukter.

Dessa sockerarter kan jäsa i tarmarna och därigenom bilda gas.

Bönor och raffinos

Raffinos är ett komplext socker som framför allt finns i bönor, men även i mindre mängder i kål, broccoli, sparris, rosenkål, fullkorn och andra grönsaker. Har du ätit någon av dessa livsmedel kan du känna dig mer "gastig" efter måltiden. Detta är helt normalt och inget tecken på något matsmältningsproblem.

Stärkelserik mat

Pasta, potatis, majs och vete kan få den som nyligen ätit dem att producera och eventuellt släppa ut gas. Nedbrytningen sker i tjocktarmen. Ris, som också är en stärkelse, orsakar däremot ingen gasbildning alls.

Fibrer

Lösliga fibrer når tjocktarmen, där matsmältningsprocessen gör att de bildar gas. Lösliga fibrer löser sig i vatten och omvandlas till en mjuk gelé. Livsmedel som innehåller lösliga fibrer är bland annat bönor, havrekli, de flesta frukter och ärter. Olösliga fibrer passerar däremot rakt genom tarmarna och orsakar liten eller ingen gas alls. Vissa grönsaker och vetekli innehåller olösliga fibrer.

När bör man söka vård?

Gaser är i de flesta fall ofarliga och en naturlig del av matsmältningen. Kontakta dock vården om du upplever ihållande buksmärta, blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång eller om gasbesvären kraftigt påverkar din vardag – det kan vara tecken på ett underliggande tillstånd som behöver undersökas.