En stor del av befolkningen drabbas då och då av halsbränna – den brännande känslan eller smärtan precis bakom bröstbenet som uppstår när magsyra stiger upp i matstrupen. Halsbränna är det vanligaste symtomet på GERD (gastroesofageal refluxsjukdom), men att drabbas av halsbränna betyder inte nödvändigtvis att man har sjukdomen. Uppträder symtomen ofta – två gånger i veckan eller mer – kan en GERD-diagnos ställas, och behandling är då avgörande för att förhindra potentiellt allvarliga komplikationer.
GERD är allmänt känt som refluxsjukdom eller sur uppstötning. Reflux uppstår till följd av att den nedre esofagussfinktern inte fungerar som den ska. Detta är klaffen som skiljer matstrupen från magsäcken, och när den inte stänger sig helt kan syran i magsäcken stiga upp i matstrupen och orsaka obehag.
Det vanligaste symtomet på GERD är ihållande halsbränna. Den brännande känslan kan även uppträda i halsen och käkområdet och åtföljas av en sur, bitter smak i munnen. Andra relaterade symtom kan vara rapningar, halsont, sväljsvårigheter (ett tillstånd som kallas dysfagi) samt tandproblem, inklusive tandköttsinflammation och nedbrytning av tandemaljen.
Med tiden kan förekomsten av syra i matstrupen leda till irritation och inflammation i slemhinnan (esofagit). I svåra fall kan syraexponeringen ge upphov till sår och därefter bildning av ärrvävnad, vilket leder till en förträngning av matstrupen som ytterligare försvårar sväljningen av mat. En allvarlig, men ovanlig, komplikation av GERD är ett tillstånd som kallas Barretts esofagus. Vid detta tillstånd genomgår matstrupens celler en förändring (metaplasi), vilket är kopplat till en ökad risk för matstrupscancer.
Ibland kan ett underliggande medicinskt tillstånd ligga bakom GERD-symtomen. Ett sådant tillstånd är hiatusbråck, där ett hål i mellangärdet gör att den övre delen av magsäcken tränger upp i brösthålan och stör funktionen hos den nedre esofagussfinktern. Beroende på hur allvarligt fallet är kan operation bli nödvändig.
När det gäller diagnostik kan läkare utföra olika undersökningar för att utesluta andra tillstånd och bekräfta en GERD-diagnos. En bariumsvalgsröntgen är en röntgenundersökning som visar om vätska verkligen stiger upp i matstrupen och kan också avslöja eventuella skador på matstrupen. En annan vanlig undersökning är gastroskopi, där en liten kamera förs in via en tunn slang i halsen på en lätt sedaterad patient för att visa läkaren tillståndet i matstrupe och magsäck.
Livsstilsval orsakar inte GERD, men de påverkar definitivt hur allvarliga symtomen blir. Vissa val, som att undvika alkohol och tobak och hålla en hälsosam vikt, kan lindra eller till och med hjälpa dig att undvika besvären – liksom att avstå från att lägga sig direkt efter måltider. Vissa livsmedel är dessutom kända utlösare; bland dem finns choklad, pepparmynta, citrusfrukter, koffeinhaltiga drycker och kryddstark mat. Så utmanande det än kan vara minskar undvikande av dessa, närhelst det är möjligt, symtomen.
För många personer räcker sådana livsstilsförändringar för att hantera tillståndet. För andra krävs medicinering. Är symtomen relativt lindliga räcker oftast receptfria syraneutraliserande medel, exempelvis Maalox. I mer allvarliga fall kan H2-blockerare, som hjälper till att hämma produktionen av magsyra, förskrivas. Om fallet är tillräckligt allvarligt kan även operation bli nödvändig.
Drabbade måste vara mycket uppmärksamma när de tolkar sina halsbrännabesvär, eftersom bröstsmärtor som även strålar ut mot käken också kan vara ett tecken på ett allvarligare tillstånd som kärlkramp (angina) – eller till och med en begynnande hjärtinfarkt. Alla bröstsmärtor bör därför omgående undersökas av en läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online