Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är ett tillstånd där mat och dryck rör sig i fel riktning – från magsäcken tillbaka upp i matstrupen. Detta ger upphov till en brännande känsla i halsen eller bröstet, ofta kallad halsbränna.
Gastroesofageal reflux (GER) är ett relativt vanligt tillstånd, men det skiljer sig från GERD. Reflux uppstår när den nedre esofagussfinktern tillfälligt slappnar av och utsätts för vätska som stiger upp från magsäcken, eller när den inte stänger ordentligt så att maginnehållet tar sig upp i matstrupen.
Matstrupens uppgift är att transportera mat från munnen ner till magsäcken. När processen inte fungerar som den ska följer matsmältningsvätskorna (magsyran) med maten uppåt. Symtomen uppstår när den stigande magsyran kommer i kontakt med matstrupens slemhinna.
Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är den allvarligare formen av gastroesofageal reflux (GER). Det som framför allt skiljer de två åt är hur ofta besvären förekommer. När en person har återkommande refluxsymtom flera gånger per vecka bedöms hen ha GERD. Personer med GERD har dessutom oftare högre nivåer av vätskereflux i matstrupen jämfört med de som endast har sporadisk GER.
Den exakta orsaken till GERD är okänd, men tillståndet tros bero på olika fysiologiska och anatomiska faktorer som påverkar kroppens normala skydd mot reflux. Sådana faktorer omfattar funktionsavvikelser i den nedre esofagussfinktern (LES) samt hiatusbråck.
Hos personer med GERD tenderar sfinktern att arbeta långsammare och inte vara lika aktiv som den borde när resten av matstrupen utför sitt arbete. Ett hiatusbråck uppstår när den nedre esofagussfinktern och den övre delen av magsäcken vandrar upp ovanför mellangärdet, där matstrupen passerar från bröstet till buken. Bråcket utvecklas i öppningen i mellangärdet där matstrupen förenas med magsäcken. Tillståndet blir symtomatiskt när mellangärdet inte längre hindrar mat och syra från att stiga tillbaka upp i matstrupen.
GERD betraktas som ett kroniskt tillstånd, men det finns flera behandlingsmetoder som kan lindra symtomen. Läkemedel som Tagamet (cimetidin), Zantac (ranitidin), Pepcid (famotidin), Prilosec (omeprazol), Nexium (esomeprazol) och Reglan (metoklopramid) förskrivs ofta.
Kostomläggning är också avgörande, eftersom vissa livsmedel kan förvärra tillståndet. Det är klokt att undvika livsmedel och drycker som innehåller mejeriprodukter, alkohol och koffein, eftersom dessa stimulerar syraproduktionen i magsäcken. Undvik även kryddstark och friterad mat samt rökning – båda delarna kan förvärra GERD-symtomen.
Livsstilsförändringar kan ge betydande fördelar genom att minska både antalet besvärsepisoder och deras svårighetsgrad. Några exempel:
Dessutom kan motion och avslappningsmetoder som yoga och meditation vara hjälpsamma. Sträva efter att upprätthålla en hälsosam kost och en stabil kroppsvikt – det minskar trycket på magsäcken och risken för reflux.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online