Så känner du igen divertikulit: symtom, diagnos och förebyggande råd

Divertikulit är ett tillstånd som uppstår när små fickor på tjocktarmens yttervägg blir inflammerade. Dessa fickor, så kallade divertiklar, bildas gradvis när kraftiga sammandragningar i tarmen trycker ut slemhinnan genom svaga punkter i tarmväggen.

Divertiklar är vanliga: de förekommer hos cirka 10 procent av alla vuxna över 40 år och hos nästan hälften av de över 60. Fickorna är permanenta och försvinner inte genom kostförändringar eller medicinering. De flesta lever dock hela livet utan besvär – problem uppstår först när en ficka blir inflammerad eller infekterad. Här får du veta vilka symtom du ska hålla utkik efter, när du bör kontakta vården och hur du kan minska risken att divertiklar bildas.

Så identifierar du divertikulit

1. Boka koloskopi regelbundet efter 40 års ålder

Tala med din läkare om regelbunden koloskopi om du är över 40. Undersökningen kan upptäcka divertiklar innan de hinner bli inflammerade, och läkaren kan då ge dig råd om kostförändringar som kan förebygga divertikulit.

2. Var uppmärksam på smärtor i buken

De flesta med divertiklar har inga symtom förrän fickorna blir inflammerade. Värk eller ömhet i nedre delen av buken, ofta till vänster, som successivt ökar under dagen kan vara ett tecken på divertikulit. Smärtan blir ofta värre vid rörelse, hosta eller skratt.

3. Notera förändringar i dina tarmvanor

Om du redan har fått diagnosen divertiklar och drabbas av diarré eller förstoppning, svårigheter att få fram avföring eller kraftig uppblåsthet bör du boka tid hos din läkare. Läkaren kan beställa ett blodprov för att kontrollera om antalet vita blodkroppar är förhöjt, vilket tyder på infektion, samt en datortomografi (CT) för att upptäcka inflammerade eller brustna divertiklar.

Viktigt: Blod i avföringen ska alltid leda till kontakt med vården – även om du inte har ont och aldrig fått diagnosen divertiklar. Kontakta läkare omgående även vid små mängder blod.

4. Håll utkik efter tecken på infektion

Feber, med eller utan illamående och kräkningar, i kombination med buksmärta eller ömhet i nedre delen av magen kan tyda på en infektion. I så fall behöver du söka vård snarast, eftersom obehandlad divertikulit kan leda till allvarliga komplikationer som varbildning eller tarmperforation.

5. Sök läkarhjälp vid misstanke om divertikulit

Kontakta din läkare om du misstänker att du har divertikulit. Läkaren går oftast igenom din sjukhistoria, dina kostvanor och dina tarmvanor. En avföringsanalys kan visa om det finns blod i matsmältningskanalen, och en CT-undersökning används för att lokalisera inflammerade eller brustna divertiklar och bedöma hur allvarligt tillståndet är.

Hur du förebygger divertiklar och divertikulit

Du kan inte bli av med divertiklar som redan bildats, men du kan minska risken för nya fickor och för inflammation:

• Ät fiberrik mat – fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter gör avföringen mjukare och minskar trycket i tarmen.
• Drick tillräckligt med vätska, särskilt när du ökar ditt fiberintag.
• Rör på dig regelbundet – fysisk aktivitet stimulerar tarmfunktionen.
• Undvik rökning och begränsa intaget av rött kött och bearbetade livsmedel.

Tveka inte att kontakta vården vid kvarvarande eller försämrande besvär. Tidig diagnos och behandling ger bäst möjlighet till ett snabbt tillfrisknande.