Så identifierar du peritonit – symtom och undersökningar

Bukväggens insida och organen i buken kläs av ett silkeslikt membran som kallas bukhinnan (peritoneum). När detta membran drabbas av en infektion eller inflammation kallas tillståndet peritonit. Det är ett allvarligt tillstånd som alltid kräver omedelbar medicinsk vård, eftersom det oftast beror på ett underliggande sjukdomstillstånd.

Primär och sekundär peritonit

Det finns två huvudformer av peritonit: primär och sekundär. Primär peritonit orsakas av att en infektion sprids via blodbanan till bukhinnan. Sekundär peritonit, som är den vanligaste formen, uppstår när bakterier från mag-tarmkanalen tar sig in i bukhinnan – till exempel vid blindtarmsinflammation, brustet magsår eller skada på tarmen.

Oavsett vilken form det rör sig om måste vården sökas direkt, eftersom peritonit typiskt är ett tecken på ett mer allvarligt bakomliggande problem.

Vanliga symtom att uppmärksamma

Peritonit ger ofta kraftig buksmärta som förvärras vid rörelse eller tryck mot buken. Andra vanliga tecken är feber, illamående, kräkningar, uppsvälld buk, nedsatt aptit och snabb hjärtfrekvens. Upplever du flera av dessa symtom bör du kontakta sjukvården omgående.

Så går undersökningen till

1. Fysisk undersökning: Läkaren utför en noggrann kroppsundersökning för att avgöra om det finns underliggande problem som kan ha utlöst inflammationen.


2. Bedömning av kirurgiskt behov: Utifrån fynden avgör läkaren om en operation behövs för att åtgärda den bakomliggande orsaken, exempelvis en inflammerad blindtarm.


3. Palpering av buken: Läkaren känner och trycker försiktigt på buken för att upptäcka svullnad och ömhet. Detta kan visa om vätska samlats i bukhålan.


4. Auskultation av tarmljud: Med ett stetoskop lyssnar läkaren på tarmljuden. Frånvarande eller kraftigt förändrade ljud kan tyda på att tarmen inte fungerar normalt.


5. Kontroll av vitala tecken: Vården kontrollerar om det finns tecken på uttorkning, andningssvårigheter eller lågt blodtryck, vilket kan indikera ett allvarligt förlopp.


6. Utökade undersökningar vid behov: För att fastställa diagnosen kan bland annat följande användas: blodprov, vätskeprov från bukhålan, datortomografi (CT), lungröntgen samt buksköljning (peritoneal lavage).

När ska du söka vård?

Kontakta akutsjukvården direkt om du får plötsliga, svåra buksmärtor tillsammans med feber, kräkningar eller en stel, öm buk. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att undvika allvarliga komplikationer.