Divertikulit, som ibland beskrivs som en bristning i tjocktarmen, uppstår när små vävnadsfickor buktar ut från tarmväggen, brister och infekteras. En enskild ficka kallas divertikel, medan flera fickor benämns divertiklar. Många bär på divertiklar utan att veta om det, eftersom tillståndet ofta inte ger några besvär alls.
I takt med att vi åldras blir muskelväggen i tjocktarmen stelare, vilket innebär att det krävs högre tryck för att transportera ut avföringen. Det förhöjda trycket kan skapa små sprickor i tarmväggen, genom vilka vävnadsfickor pressas ut – dessa fickor är just divertiklar. De bildas vanligast i den nedre delen av tjocktarmen, i området som kallas sigmoidkolon. Risken att drabbas ökar markant efter 50 års ålder.
Om läkaren misstänker att du har divertiklar kan flera undersökningar utföras, exempelvis:
Behandlingen anpassas efter hur allvarliga besvären är. Ofta ingår koständringar med mer fibrer samt begränsning av nötter och frön. Läkaren kan också ordinera vila, antispasmodiska läkemedel mot smärta och kramp samt antibiotika i tablettform vid lindrigare infektioner. Vid allvarligare symtom rekommenderas ibland en lågfiberkost för att minska mängden avföring som passerar tarmen, och om kroppen inte svarar på antibiotikabehandling kan kirurgi bli nödvändig.
Enligt Mayo Clinic drabbas endast cirka 25 procent av alla personer med divertiklar av några symtom över huvud taget.
Där divertiklar har formats smalnar tarmen av, och smärta samt magkramp – oftast i nedre vänstra delen av buken – kan uppstå när avföringen passeras. Smärtan kan komma plötsligt och vara intensiv, eller vara lindrig och komma och gå. Ömhet i buken är också ett vanligt tecken.
En feber över 37,8 grader som varar i mer än två dagar, i kombination med andra symtom, kan tyda på divertikulit. Har du feber över 38,3 grader samtidigt som oral antibiotika inte ger någon effekt kan sjukhusvård behövas, med dropp och antibiotika direkt i blodet.
Oro i magen, kräkningar, illamående samt i vissa fall en varansamling (abscess) i bäckenregionen är ytterligare symtom som kan förekomma vid divertikulit.
Tätare avföringar med lös konsistens, ökat buktryck och markerade tarmvindsljud kan också vara tecken på tillståndet. Många upplever en känsla av ofullständig tarmtömning och en intensiv trängning direkt efter att ha gått på toaletten. Avföringsinkontinens kan i vissa fall även förekomma.
När blodkärl brister inne i divertiklarna kan blödning uppstå i tjocktarmen. Blödningen kan pågå i flera dagar eller komma periodvis. Att passera röda eller mörkröda blodproppar är ett möjligt symtom. Blödningen kan ske både med och utan smärta.
Upprepade episoder av divertikulit kan ge ärrbildning och förtjockning av muskulaturen i tjock- och grovtarmen. Det gör det svårt för den fasta avföringen att passera, vilket i värsta fall leder till att tarmen blockerar sig.
Kontakta vårdcentralen om du upplever långvarig buksmärta, feber, blod i avföringen eller kraftiga förändringar i tarmvanorna. Vid kraftig smärta, hög feber eller riklig blödning bör du söka akut vård omedelbart.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online