Den irritabla tarmen (IBS) ger upphov till en rad besvär – buksmärtor, förstoppning, diarré och uppblåsthet – som kan vara svåra att få kontroll över.
Symtomen återkommer ofta även efter den första behandlingen. När de förvärras och består i dagar eller veckor talar man om ett IBS-skov eller IBS-attack.
Vanliga utlösande faktorer är stress, koffein, alkohol och vissa livsmedel. Nedan går vi igenom hur du behandlar ett aktivt skov med läkemedel, kostomläggning och livsstilsförändringar, vilka mål respektive åtgärd har och när du bör söka professionell vård.
IBS är en kronisk sjukdom utan botemedel, vilket innebär att återkommande skov är att vänta. Med rätt strategier kan du dock lindra symtomens svårighetsgrad, minska antalet anfall, förebygga komplikationer och förbättra din livskvalitet.
Under ett skov är livsmedel som bildar mycket gaser, FODMAP-rika produkter och glutenhaltiga varor ofta extra problematiska.
Om uppblåsthet och gaser dominerar ditt skov kan det hjälpa att begränsa mjölk, vete, brysselkål, kolsyrade drycker och alkoholhaltiga drycker – alla dessa kan främja gasbildning i magen.
FODMAP är kortkedjiga kolhydrater som tas upp dåligt i tunntarmen. Vanliga källor är:
Dessa kolhydrater jäser i tjocktarmen, vilket gör att tarmbakterierna bildar gas och ofta utlöser diarré eller obehag i buken. Forskning visar entydigt att en minskad konsumtion av FODMAP-rika livsmedel kan lindra svårighetsgraden av IBS-skov.
När ett skov inträffar kan du överväga en låg-FODMAP-diet med fokus på livsmedel som:
Vissa studier kopplar gluten – ett protein som finns i många spannmål – till IBS-symtom. Exakt hur sambandet ser ut är fortfarande oklart, men en studie från 2022 visade att en glutenfri diet minskade symtombördan hos många deltagare.
Cirka 70 % av alla med IBS uppger att koffein förvärrar deras besvär. Om kaffe, te eller energidrycker ger dig obehag kan det vara klokt att minska eller helt utesluta dem.
Psykisk stress (ångest, oro, nedstämdhet) kan störa tarmfunktionerna och leda till diarré, smärta och uppblåsthet. Strategier som stärker det psykiska välbefinnandet är därför en viktig del av hanteringen av skov:
En iransk studie visade att stillasittande personer hade 1,27 gånger större risk att drabbas av IBS-symtom, vilket understryker vikten av att hålla sig fysiskt aktiv.
Sök vård om magbesvären inte går över, förvärras eller åtföljs av varningssignaler som betydande viktminskning, blödning från ändtarmen eller feber.
Typiska känslor är smärta i nedre delen av buken, uppblåsthet, illamående, akut behov av toalettbesök eller en känsla av ofullständig tarmtömning.
Det finns ingen universell diet, men många patienter mår bättre av att undvika gasbildande livsmedel, gluten och FODMAP-rika produkter och istället fokusera på lättsmälta alternativ med lågt FODMAP-innehåll. Att föra matdagbok och identifiera dina egna triggers hjälper dig att anpassa planen efter just din kropp.
Omedelbar lindring är svår att uppnå, men receptfria värktabletter, värmedyna, mjuk magmassage, djupandningsövningar, yoga eller pepparmyntsoljekapslar kan ge snabbare lättnad.
Varaktigheten varierar kraftigt mellan olika personer. Vissa har symtom bara några timmar, medan andra genomgår intensiva perioder i mer än tio dagar. Kontinuerlig användning av mediciner, kostjusteringar och livsstilsförändringar kan förkorta förloppet.
Eftersom IBS är en livslång sjukdom är återkommande skov helt normalt. Genom att arbeta tillsammans med en vårdgivare för att ta fram en individuell plan för symtomhantering – med kost, mediciner och tekniker för stressreducering – har du bästa möjliga förutsättningar att behålla din vardagsfunktion och ditt välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online