Både tillsatt socker och naturligt förekommande sockerarter kan förvärra irritabel tarm (IBS) när tunntarmen saknar de enzymer som behövs för att bryta ner dem ordentligt. Dessutom kan stress, förändringar i tarmfloran och hormonella svängningar förstärka reaktionerna.
IBS drabbar cirka 12 % av alla vuxna i USA och ger ett brett spektrum av magbesvär – buksmärta, uppblåsthet, kramp, diarré, förstoppning eller en kombination av dessa.
Eftersom IBS är en multifaktoriell sjukdom finns det ingen enskild botemedel. Att identifiera sina personliga kostutlösare är fortfarande hörnstenen i symtomhanteringen.
Socker är en av de vanligaste kostutlösarna. Vissa personer tolererar de flesta sötningsmedel, medan andra märker att specifika sockerarter utlöser deras IBS-besvär. Nedan går vi igenom de sockerarter som oftast pekas ut, samt praktiska sätt att minska exponeringen.
När du äter socker utsöndrar tunntarmen enzymer (sackaras, laktas, maltas med flera) som delar upp molekylerna i absorberbara beståndsdelar. Om det nödvändiga enzymet saknas blir den osmälta sockerarten kvar i tarmens lumen, där den jäser och bildar gas, uppblåsthet och förändrad tarmfunktion – klassiska IBS-symtom.
Eftersom känsligheten varierar från person till person hjälper ett systematiskt prövningssätt – gärna under vägledning av en dietist – att hitta de verkliga bovarna.
Sackaros är en disackarid som består av glukos + fruktos och är det mest använda sötningsmedlet i processade livsmedel, bakverk och drycker. För många med IBS kan stora mängder sackaros överbelasta sackaras-kapaciteten, vilket leder till gasbildning och magbesvär.
Fruktos är en monosackarid som finns i fruktjuice, läsk, honung och många förpackade sötsaker. Även hela frukter kan vara problematiska när de innehåller mycket fruktos (t.ex. äpplen, päron och druvor). Fruktosfattiga alternativ som bär, honungsmelon, kiwi och citrusfrukter brukar generellt tolereras bättre.
Laktos är sockret som naturligt finns i mjölk och mejeriprodukter. Det kräver enzymet laktas för att smältas. Upp till 65 % av alla vuxna har någon grad av laktasbrist, och många av dem uppfyller också kriterierna för IBS. Att byta till laktosfri mjölk, hårdost eller berikade växtbaserade alternativ kan minska uppblåsthet och diarré.
Polyolsötningsmedel som sorbitol och xylitol klassas som hög-FODMAP och är kända utlösare av IBS-symtom hos känsliga individer. De är vanliga i "sockerfria" godisar, tuggummin och lightdrycker. Stevia verkar tolereras bättre, men långsiktig forskning är begränsad, så introducera det försiktigt.
CSID är en ärftlig sjukdom där kroppen producerar otillräckligt med sackaras-isomaltasenzymer. Drabbade får omedelbar uppblåsthet, diarré och gaser efter att ha ätit sackaros eller maltos. Till skillnad från IBS kan CSID påverka tillväxten och diagnostiseras vanligtvis redan i barndomen.
Förutom socker provocerar följande livsmedel och drycker ofta fram besvär:
Eftersom IBS varierar kraftigt mellan individer behöver inte alla utesluta samtliga livsmedel. En individuell eliminationsdiet – helst övervakad av gastroenterolog eller dietist – hjälper dig att ta reda på vilka livsmedel som faktiskt påverkar dig.
Att kombinera kostförändringar med lämplig medicinering (t.ex. antispasmodika, laxermedel eller antidiarrémedel) ger ofta bäst symtomkontroll. Diskutera alltid större kostomläggningar med din vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online