Syror och baser finns överallt omkring oss – i maten vi äter, i rengöringsmedel och i kemiska föreningar som används inom vetenskap och industri. De spelar också en viktig roll i kroppens normala ämnesomsättning och bidrar till att upprätthålla kroppens kemiska balans.
En syra är ett ämne som avger vätejoner (H+) när den löses i vatten. Syror har en sur smak – tänk på citronsaft och ättika. Starka syror som saltsyra är dock frätande och får aldrig provsmakas. När en syra och en bas kombineras reagerar de med varandra i en process som kallas neutralisering, där salt och vatten vanligtvis bildas. En alltför hög koncentration av syra i kroppen kallas acidos och kan vara farligt.
En bas är en förening som avger hydroxidjoner (OH-) när den löses i vatten. Baser har en besk smak och känns hala eller glatta vid beröring – tvål och diskmedel är vanliga exempel från vardagen. En förhöjd nivå av baser i kroppen kallas alkalos.
pH är en logaritmisk skala som används för att mäta den relativa mängden vätejoner i en lösning. Skalan går från 0 till 14: en syra har ett pH lägre än 7, medan en bas har ett pH högre än 7. Rent vatten, som betraktas som neutralt, ligger exakt på 7. Eftersom skalan är logaritmisk innebär exempelvis pH 3 en tio gånger surare lösning än pH 4.
Det enklaste och billigaste sättet att avgöra om ett kemiskt ämne är en syra eller en bas är att använda lackmuspapper. Pappret är specialbehandlat så att det byter färg vid kontakt med en syra eller bas – det blir rött i syrliga lösningar och blått i basiska. För mer exakta mätningar kan digitala pH-mätare användas.
Kemikalier med ett mycket högt pH (12–14) eller ett mycket lågt pH (1–2) är starkt frätande och kan orsaka allvarliga brännskador på både hud och kläder. Använd därför alltid skyddshandskar och skyddsglasögon när du hanterar starka syror och baser, och se till att arbetsplatsen är väl ventilerad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online