Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna och har en avgörande betydelse för kroppens funktion. Det hjälper till att reglera blodtrycket, styra insulinutsöndringen och glukosomsättningen, hantera kroppens stressreaktioner samt skydda immunförsvaret. Enligt American Medical Association kan förhöjda kortisolnivåer ligga bakom fler än 80 olika sjukdomstillstånd, däribland Cushings syndrom.
Personer med höga kortisolnivåer uppvisar ofta övervikt runt midjan – en så kallad "äppelform". Minnet kan försämras, trötthet är vanligt, och på lång sikt kan de höga nivåerna skada immunförsvaret, göra skelettet skörare samt öka risken för hjärtsjukdom och andra farliga tillstånd. Orsakerna är många, vilket gör det extra viktigt att identifiera den bakomliggande orsaken för att kunna få rätt behandling.
Det går inte att prata om höga kortisolnivåer utan att nämna stress. Kortisol bildas nämligen som ett sätt för kroppen att hantera både fysisk och emotionell stress. För att kortisolnivåerna ska bli så höga att de utgör ett problem krävs oftast långvarig stress under en längre tid. Vi vet alla att stress kan ta ut sin hälsomässiga toll, men ur ett kortisolperspektiv kan den faktiskt försämra kroppens förmåga att försvara sig mot infektioner samt att använda fett och socker som energikälla.
Som namnet antyder påverkar detta tillstånd sköldkörtelns funktion, varvid sköldkörteln producerar hormonet tyroxin i större mängd än vad som är normalt. Resultatet blir att kroppen arbetar på högvarv: pulsen ökar, den drabbade lider av sömnlöshet, snabb viktnedgång och svaghetskänsla.
Hypofysen fungerar som en slags chef för det endokrina systemet och styr hur mycket hormon som ska utsöndras. Men här kan saker gå fel. En godartad tumör, ett så kallat adenom, kan exempelvis bildas och i sin tur stimulera en överproduktion av kortisol i blodet. Har du denna typ av tumör är det troligt att du är kvinna, eftersom kvinnor löper fem gånger större risk än män att drabbas. Tumörer som ligger utanför hypofysen, de så kallade ektopiska tumörerna, drabbar å andra sidan oftare män än kvinnor. Till skillnad från adenom kan dessa tumörer vara cancerogena.
Binjurarna, som sitter ovanpå njurarna, ansvarar för att hjälpa kroppen hantera stress genom att utsöndra hormoner, främst kortisol och adrenalin. Binjurarna kan fungera felaktigt på två huvudsakliga sätt: genom en binjuretumör eller binjurecancer. Den första varianten är vanligast och leder till ökade kortisolnivåer i blodet. Binjurecancer ger däremot mer uttalade och snabbare ökningar av hormonhalterna.
När stressen ökar stiger också kortisolnivåerna – och under graviditeten utsätts kroppen för stora påfrestningar. Forskare har upptäckt att kortisolnivåerna ökar dramatiskt under de tre sista månaderna av graviditeten.
Fysisk träning är bra för oss, men den kan också ha några förbisedda konsekvenser. När idrottare ökar sina träningsmängder och intensitet ökar även produktionen av kortisol. Man tror att detta är kroppens svar på den belastning som läggs på en hårt tränad atlets kropp. Omvänt har mental och emotionell utmattning också visats stimulera en överproduktion av kortisol i blodet. Det är därför många personer med paniksyndrom och depression också är kända för att ha förhöjda nivåer.
Har du fått diagnosen höga kortisolnivåer behöver det inte alltid vara något att oroa sig för. Vissa läkemedel, bland annat orala preventivmedel, är väl dokumenterade när det gäller att påverka kortisolnivåerna. Hydrokortison, en syntetisk form av kortisol, kan också påverka nivåerna, liksom spironolakton – ett läkemedel med flera användningsområden, bland annat behandling av håravfall hos män och akne.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online