Kortisol, ofta kallat "stresshormonet", samverkar med kroppens ämnesomsättning för att reglera insulinnivåer, blodsockernivåer och blodtryck. I vår högprestationskultur lider många människor av ett överskott av kortisol i blodet, vilket leder till ett kroniskt och skadligt stressläge för kroppen.
Kortisol produceras i binjurarna, som ingår i det endokrina systemet, och är hormonet som ansvarar för att initiera och reglera kroppens "fight or flight"-reaktioner. Som en automatisk överlevnadsreaktion är utsöndringen av kortisol helt avgörande – utan den skulle vi inte kunna reagera snabbt på hot och farliga situationer.
De kortsiktiga effekterna av förhöjda kortisolnivåer är positiva, exempelvis skärpad mental förmåga, en energikick och minskad smärtkänslighet. Vid långvarig utsöndring av kortisol blir effekterna däremot skadliga: ökad ansamling av bukfett, nedsatt mental funktion, förhöjt blodtryck samt nedbrytning av muskelvävnad.
Kortisolnivåerna i kroppen följer en naturlig dygnsrytm. Nivåerna är normalt som högst på morgonen, när kroppen behöver energi för att komma igång, och sjunker gradvis under dagens lopp för att nå sin lägsta punkt på kvällen och natten.
Nyckeln till att förebygga kroniskt höga kortisolnivåer är att minska den totala stressnivån, så att kroppen får möjlighet att slappna av och återgå till sitt normala tillstånd. Detta kan uppnås genom regelbunden sömn av god kvalitet, måttlig fysisk aktivitet, avslappningsövningar som meditation eller djupandning samt en balanserad kost med begränsat intag av koffein och socker.
För personer som försöker gå ner i vikt är kunskap om kortisol och hur hormonet påverkar ämnesomsättningen avgörande för en lyckad viktnedgång. Eftersom långvarig stress kan bidra till fettlagring runt magen och muskelnedbrytning kan stresshantering vara en lika viktig del av en viktminskning som kost och träning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online