Migrän betraktas som en typ av hjärnstörning eftersom förändringar i hjärnan både är en orsak till och ett resultat av migränanfall. Vissa forskare ser till och med migrän som ett möjligt symptom på en underliggande hjärnsjukdom.
När ett migränanfall drabbar förändras hjärnans kemiska balans, vilket kräver mer syre för att återställas. Även om artärerna vidgas för att släppa in mer blod blir delar av hjärnan ändå oundvikligen syrefattiga under anfallet.
När hjärnceller berövas syre slutar de fungera normalt, vilket leder till att cellernas förmåga att skicka signaler bryts ned – samma process som inträffar när en person drabbas av en mindre stroke. Detta kan förklara några av de neurologiska symtom som upplevs under migränanfall.
Personer med migrän har en tjockare somatosensorisk bark än andra. Denna del av hjärnan hanterar sensorisk information från kroppen och kan antingen vara en bidragande orsak till migrän eller en anpassning som utvecklas för att kompensera för de upprepade anfallen.
En studie av Mark Kruit vid Leidens universitet i Nederländerna och Lenore Launer, doktor, vid det amerikanska National Institute on Aging visar att personer som lider av migrän med aura – sensoriska störningar som syn- eller känselstörningar – löper 14 gånger större risk att ha döda hjärnceller i lillhjärnan, den del av hjärnan som ansvarar för motorisk kontroll, jämfört med personer utan migrän.
Enligt samma forskning tenderar personer med migrän med aura även att ha fler små hjärnläsioner än andra. Dessa små skador upptäcks vanligtvis vid magnetkameraundersökningar och belyser vikten av att ta migrän på allvar som ett medicinskt tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online