Patienter kan ibland få diagnosen migrän när de i själva verket lider av ett helt annat medicinskt tillstånd eller en annan sjukdom. Eftersom många sjukdomar ger liknande symtom kan det ta tid innan rätt diagnos ställs, och flera olika undersökningar kan behövas.
Migrän kännetecknas av symtom som kraftig huvudvärk, placerad antingen i framdelen av huvudet eller på bara ena sidan, smärta bakom ögonen, illamående, kräkningar, synrubbningar samt överkänslighet för ljus och ljud. Migränattacker kan dessutom föregås av en så kallad aura, som kan ge blinkande ljus i synfältet, svårigheter att tala, stickningar i kroppen och förvirring.
Vanliga differentialdiagnoser vid migrän är andra former av huvudvärk, exempelvis klusterhuvudvärk, vanlig huvudvärk, spänningshuvudvärk och muskulär kontraktionshuvudvärk. Dessa tillstånd kan likna migrän men skiljer sig ofta åt i smärtans placering, intensitet och varaktighet.
Flera allvarliga medicinska tillstånd kan också ligga bakom migränliknande symtom. Bland dessa finns hjärntumör, bihåleinflammation (sinuit), multiinfarktdemens, transitorisk ischemisk attack (TIA), temporalisarterit, subaraknoidalblödning, blyförgiftning, parestesi och fotofobi. Det är därför viktigt att söka vård om huvudvärken är ovanligt kraftig, plötslig eller åtföljs av andra neurologiska symtom.
Vissa sjukdomar kan också misstolkas som migrän, bland annat cykliskt kräkningssyndrom, epilepsi, borrelia (Lymes sjukdom) och meningokocksjukdom. En noggrann utredning är avgörande för att utesluta dessa tillstånd.
Migrän diagnostiseras vanligtvis utifrån en fysisk undersökning, patientens beskrivning av symtomen och sjukhistorien. Om bilden är oklar kan kompletterande undersökningar behövas, exempelvis datortomografi (CT), magnetkameraundersökning (MRI) eller lumbalpunktion, för att utesluta andra orsaker till besvären. En korrekt diagnos är avgörande för att patienten ska få rätt behandling och lindring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online