Klusterhuvudvärk, ofta kallad klustermigrän, är en av de mest intensiva huvudvärkstyper som finns. Smärtan beskrivs vanligen som brännande, borrande eller stickande och sitter typiskt kring ett öga eller på ena sidan av huvudet. Trots namnet rör det sig inte om en klassisk migrän, utan om en egen sjukdom med ett helt specifikt anfallsmönster.
Många upplever ett inledande prodromskede innan själva anfallet bryter ut. Det kan visa sig som trötthet, ökad ljus- eller ljudkänslighet, en svag smärta på samma ställe där anfallet brukar sitta, eller en vag känsla av att något är på väg att hända. Prodromen varnar alltså för att ett anfall är nära förestående.
Det karaktäristiska för tillståndet är att anfallen kommer i perioder, så kallade kluster, som varar i minst sju dagar. Under en sådan period kan anfallen inträffa allt från en gång per dag upp till åtta gånger per dygn. En klusterperiod pågår i genomsnitt från några dagar till mer än en månad, beroende på hur aktiv fasen är.
Ett enskilt anfall varar oftast mellan 15 minuter och tre timmar. Utöver den intensiva smärtan kan det tillkomma:
- Tårande och rött öga på den drabbade sidan
- Täppt eller rinnande näsa
- Svettningar i ansiktet
- Rostad och svullen ögonlock
- Rastlöshet och en stark drift att röra på sig
Efter en klusterperiod följer oftast en remission, det vill säga en helt huvudvärksfri period med mycket varierande längd – från några veckor upp till flera år. Hos de flesta går det mellan klusterperioderna cirka 1,4–2 år innan besvären återvänder, men mönstret skiljer sig från person till person.
Akuta anfall behandlas oftast med syrgas via ansiktsmask eller triptanläkemedel i injektion eller nässpray, eftersom tablettformer verkar för långsamt. För att förebygga nya kluster används bland annat läkemedlet verapamil. Den som misstänker klusterhuvudvärk bör söka vård för utredning, eftersom rätt diagnos och behandling kan förkorta anfallen och minska antalet attacker avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online