Multipel skleros, eller MS, är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av nedbrytning av myelin – ett isolerande hölje kring nervfibrerna som gör det möjligt för nervsignaler att överföras. MS drabbar det centrala nervsystemet, som består av hjärnan och ryggmärgen. När myelinet förstörs avbryts nervsignalerna, vilket kan ge upphov till en rad olika symtom i princip var som helst i kroppen.
De exakta orsakerna bakom MS är okända, men forskarna tror att en kombination av faktorer ligger bakom. Områden som studeras omfattar genetiska mönster, immunologiska reaktioner, smittämnen, miljöfaktorer och kärlrubbningar. Länge har MS setts som en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar angriper kroppens egna vävnader.
Genetiken anses spela en roll eftersom MS förekommer oftare inom vissa familjer. Enligt National Multiple Sclerosis Society tror dock forskarna att en person kan födas med en genetisk benägenhet för MS, men att sjukdomen dessutom måste utlösas av andra faktorer – exempelvis miljögifter eller en bakteriell eller virusinfektion. En annan möjlig orsak som undersöks är en blockering i halsens vener, känd som kronisk cerebrospinal venös insufficiens (CCSVI).
Det finns inget enskilt test som säkert kan fastställa MS, varför en kombination av undersökningar behövs. Sjukdomshistorien, en neurologisk undersökning och tester som magnetresonanstomografi (MR), evokerade potentialer och analys av ryggmärgsvätska via lumbalpunktion är alla verktyg som används för att identifiera sjukdomen.
National MS Society anger tre kriterier som måste uppfyllas för en MS-diagnos: tecken på neurologisk skada i centrala nervsystemet vid minst två tillfällen, att dessa episoder inträffat med minst en månads mellanrum samt att alla andra möjliga orsaker har uteslutits.
MS kan påverka vilket system som helst i kroppen och orsaka många olika symtom. Vanligare symtom är domningar och stickningar, trötthet, balansproblem, yrsel eller vertigo, synrubbningar, muskelsvaghet och spasticitet, depression samt inkontinens.
Ett symtom som ibland kallas "MS-hugget" orsakar en bandliknande känsla av åtdragning runt bröstkorg och överkropp som kan vara ganska smärtsam, enligt National MS Society. Det är viktigt att komma ihåg att MS-hugget är ett sensoriskt besvär och inte tyder på något hjärtproblem.
Behandlingen styrs ofta av vilka symtom som föreligger. Vid MS-hugget kan smärtan lindras med värme, smärtstillande krämer och/eller lätt antidepressiva läkemedel. Det finns även flera sjukdomsmodifierande läkemedel mot MS.
Ett av dessa läkemedel, Copaxone, är kopplat till flera biverkningar, bland annat bröstsmärta. Enligt RxList är den smärtan kortvarig och åtföljs av hjärtklappning och andnöd, och uppträder vanligen omedelbart efter injektionen.
Att ha MS utesluter inte andra sjukdomar. Därför bör allvarliga eller smärtsamma symtom alltid utredas för att utesluta andra orsaker. Bröstsmärta orsakad av MS-hugget åtföljs inte av oregelbundna hjärtslag eller av de andra varningstecken på hjärtproblem som American Heart Association listar, exempelvis andnöd, illamående eller smärta i nacke, käke eller armar.
Upplever du något av dessa symtom – även i samband med ett MS-skov – bör du omedelbart söka vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online