Multipel skleros (MS) är ingen sjukdom som enbart drabbar kvinnor, men den drabbar dem markant oftare än män. Beslut kring preventivmedel, barnafödande och hormonbehandling kan påverka hur sjukdomen yttrar sig hos kvinnor. Även om kvinnor inte har en helt egen uppsättning symtom kan de uppleva att besvären förvärras eller minskar i takt med att hormonnivåerna svänger. Kvinnor insjuknar dessutom ofta tidigare i livet än män, vilket innebär att de ofta får sin diagnos tidigare.
De vanligaste tidiga tecknen på MS inkluderar synrubbningar som dimsyn eller dubbelseende, domningar och stickningar i armar och ben, muskelsvaghet, balans- och koordinationsproblem samt intensiv trötthet. Eftersom symtomen varierar från person till person och ofta kommer i attacker med perioder av återhämtning emellan kan det ta tid innan rätt diagnos ställs.
MS beskrevs kliniskt för första gången år 1868 av läkaren Jean-Martin Charcot vid universitetet i Paris. Så sent som på 1920-talet trodde man att män drabbades av MS oftare än kvinnor. Det berodde till stor del på att kvinnors sjukdom ofta feldiagnostiserades som hysteria – det delvis svårtolkade tillståndet i symtomen försvårades ytterligare av att kvinnornas sjukdomsattacker kunde samvariera med menstruationscykeln.
Kvinnor diagnostiseras oftast med MS under sina fertila år, och ofta sker det under eller efter en graviditet. De hormoner som bildas under graviditeten kan sätta sjukdomen i remission, särskilt under tredje trimestern, medan tiden efter förlossningen kan utlösa nya symtom. Studier av progestiner och estradiol hoppas kunna visa på kvinnliga hormones skyddande effekt mot MS-symtom. Hormonvariationerna under de fertila åren gör dessutom att symtomen blir mer framträdande, vilket ofta snabbar upp diagnosen.
Även om MS-symtomen ofta går i remission under senare delen av graviditeten kan själva graviditeten förvärra vissa besvär. Problem med gång och balans kan förstärkas av den extra vikten och den förskjutna tyngdpunkten som graviditeten medför. Befintliga problem med urinblåsa och tarmfunktion kan också bli värre, liksom tröttheten. Graviditet har dock inte visats påverka sjukdomens långsiktiga förlopp.
Som vid många autoimmuna sjukdomar diagnosticeras kvinnor med MS ungefär dubbelt så ofta som män. Dessutom drabbas personer med nordeuropeiskt ursprung ungefär dubbelt så ofta som personer med andra etniska bakgrunder. Gruppen som löper störst risk är ljushygade kvinnor av skandinavisk härkomst som bor norr om den 37:e breddgraden (ungefär från södra Virginia till San Francisco och norrut), i åldern 20–40 år, och som har MS i släkten. Medan tidig debuterande MS drabbar kvinnor oftare än män – cirka tre gånger mot en – är sent debuterande MS vanligare bland män.
En studie från Mayo Clinic år 2006 visade att män, trots att MS inte betraktas som en ärftlig sjukdom, verkar ha större benägenhet än kvinnor att föra sjukdomen vidare till sina barn. En studie vid Oxfords universitet år 2007 visade dock att män och kvinnor i stort sett överför sjukdomen i samma utsträckning. En annan studie, vid Wayne State University år 2006, visade att kvinnor har högre nivåer av ett protein som kopplas till den skada MS orsakar, samt att testosteron har neuroskyddande egenskaper. Kvinnor har dessutom en högre omsättning av de celler som reparerar MS-relaterade skador. Forskningen fortsätter att undersöka hormonernas roll både i sjukdomens utveckling och i framtida behandlingsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online