Behandlingen av multipel skleros (MS) handlar i första hand om att dämpa immunförsvaret för att bromsa skadorna på nerverna, men patienterna behöver ofta också effektiva sätt att hantera smärta. Länge ansåg läkare att opioider som morfin inte var det bästa valet för smärtbehandling, men nya studier tyder på att dessa läkemedel inte bör uteslutas.
MS är en sjukdom där kroppens immunförsvar angriper nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Det leder till symtom som muskelsvaghet, stickningar, domningar, suddig syn och smärta. Immunsystemet bryter ner myelin – det skyddande höljet som omger nervändarna – vilket är mycket smärtsamt för den som drabbats av sjukdomen.
Morfin är ett kraftfullt smärtstillande läkemedel som utvinns från vallmoväxten. Denna typ av läkemedel kallas även opioider eller narkotika och har använts för att lindra MS-smärta när antiinflammatoriska smärtstillande medel inte räcker till.
Läkare trodde länge att opioider som morfin var ineffektiva för långtidsbehandling av kronisk nervsmärta, eftersom de inte påverkade det som forskare kallar neuropatisk smärta – alltså smärta med ursprung i själva nerverna. Ny forskning har dock börjat ompröva om opioider faktiskt kan spela en roll i hanteringen av MS-smärta.
En nyligen genomförd studie, finansierad av National Institutes of Health, jämförde två behandlingsformer under en tvåmånadersperiod hos patienter med olika grader av neuropatisk smärta. Höga doser av opioiden levorfanol minskade smärtan med upp till 36 procent. Andra studier har utvärderat mer traditionella behandlingsmetoder, såsom antidepressiva och antiepileptiska läkemedel, med snarlika resultat.
Forskarna är idag i stort sett överens om att opioider som morfin kan vara till nytta vid svår MS-smärta. Mer forskning behövs dock för att fullt ut förstå hur och varför läkemedlen verkar. Dessutom kan morfin vara starkt beroendeframkallande, vilket innebär att ytterligare studier krävs innan det kan bedömas som ett säkert och långsiktigt alternativ för MS-patienter.
Morfin kan ges på flera olika sätt – intravenöst (via en nål i armen), som vätska, tablett, stolpiller eller via en kontinuerlig pump. Patienter kan behöva pröva olika administreringsformer för att hitta den metod som passar dem bäst.
Bland de vanligaste biverkningarna finns dåsighet, trötthet, förstoppning och andningsbesvär. Vissa biverkningar kan hanteras, men patientens läkare bör alltid informeras om eventuella andnings- eller lungproblem innan en morfinbehandling påbörjas. Kom ihåg att all läkemedelsbehandling alltid ska ske under noggrann medicinsk övervakning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online