Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret felaktigt angriper det centrala nervsystemet i stället för att skydda kroppen. Den så kallade vita substansen i hjärnan och ryggmärgen – som består av nervceller som leder elektriska signaler från hjärnan till resten av kroppen – skadas när sjukdomen bryter ner myelinskidorna runt nerverna. Detta leder till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.
MS-symtom kan antingen vara skovvis, vilket innebär att de kommer och går och varierar i styrka, eller progredierande, vilket innebär att patienten upplever en kontinuerlig och stadig försämring över tid.
Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som upptäcktes av den franske neurologen Jean-Martin Charcot år 1868. Innan dess hade både patienter och läkare dokumenterat MS-liknande symtom, men Charcot var den första att definiera det som en specifik sjukdom. Idag vet vi betydligt mer om multipel skleros, och även om sjukdomen ännu inte kan botas har framsteg inom biomedicinsk forskning och farmakologi gjort det möjligt för patienter att leva ett liv med mycket högre kvalitet.
Symtomen vid multipel skleros varierar från patient till patient och kan spänna från lindriga till svåra under olika skeden av sjukdomen. Ataxi, som beskriver koordinationsproblem, och dysartri, som syftar på talproblem, är de vanligaste symtomen. Patienter med MS kan dock också drabbas av neuropatisk smärta, trötthet, inkontinens, paroxysmala spasmer, muskelsvaghet, synrubbningar, sväljsvårigheter och kognitiv nedsättning. Depression är vanligt förekommande bland MS-patienter.
De flesta börjar uppvisa symtom på multipel skleros i slutet av tonåren eller i tidiga tjugoårsåldern, och sjukdomen är vanligare bland kvinnor än bland män. I många fall inleds MS med milda symtom, oftast episodiska, som kan försvinna i flera dagar åt gången. I sällsynta fall inleds den kognitiva nedgången omedelbart, och den neurologiska försämringen fortgår med alarmerande hastighet.
Enligt University of Utah är epidemiologin vid multipel skleros betydligt mer specifik än vid andra autoimmuna sjukdomar. MS är vanligare i USA, norra Europa och Australien, medan förekomsten nära ekvatorn är praktiskt taget obefintlig. Detta stärker teorin om att MS till stor del orsakas av miljöfaktorer, även om forskare tror att gener spelar roll för en benägenhet att utveckla sjukdomen.
Det finns idag ingen botande behandling mot multipel skleros, vilket innebär att vården främst handlar om att hantera symtomen snarare än att utrota sjukdomen. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dog de flesta MS-patienter innan de fyllde 40 år, men tack vare nya behandlingsalternativ kan patienter idag leva fullvärdiga liv. De fysiska symtomen, som ataxi, går att hantera, men den kognitiva försämringen är ofta det svåraste hindret. Minnesförlust, svårigheter att tänka klart och depression är vanligast, och många patienter brottas med dessa besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online