Enligt National Multiple Sclerosis Society (NMSS) lever cirka 2,5 miljoner människor världen över med diagnosen multipel skleros (MS). Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och är vanligare bland personer med europeiskt ursprung än i andra befolkningsgrupper. Namnet multipel skleros anspelar på sjukdomens karaktär: flera plack, eller förhärdningar, som uppstår till följd av en inflammation i centrala nervsystemet orsakad av en autoimmun reaktion. Kroppens eget immunförsvar angriper den skyddande myelinskidan som omger nerverna. Skador på myelinet stör de nervimpulser som leds från hjärnan och ryggmärgen ut i kroppen. Resultatet blir många försvagande symtom som påverkar funktionsförmågan och den övergripande livskvaliteten.
Kvinnor står inför särskilda utmaningar när de går in i klimakteriet. När klimakteriebesvär kombineras med multipel skleros behövs ofta en noggrann medicinsk utredning för att kunna bedöma vilka vårdalternativ som passar bäst.
Multipel skleros uppträder i fyra olika former: skovvis förlöpande (relapsing-remitting), primärt progressiv, sekundärt progressiv samt progressivt skovvis förlöpande. Den skovvis förlöpande formen kan efter ungefär tio år övergå i sekundärt progressiv MS, men sjukdomsmodifierande läkemedel kan hjälpa till att dämpa sjukdomens utveckling.
Symtomen vid MS varierar kraftigt, från mycket lindriga till svåra. Ofta söker patienter som ännu inte fått sin diagnos läkarhjälp när de plötsligt drabbas av synrubbningar. Optikusneurit, en inflammation i synnerven, är ett vanligt symtom som oftast lägger sig efter några veckor eller månader. Andra vanliga symtom är huvudvärk, yrsel, domningar och stickningar, depression, extrem trötthet, förändrad blås- och tarmfunktion, spasticitet och smärta.
Klimakteriet (menopaus) inträder när en kvinna inte har haft menstruation på ett år, eller när det framkallas kirurgiskt genom borttagning av livmodern (hysterektomi). Eftersom klimakteriet åtföljs av en minskning av hormonet östradiol och östrogen kan obehagliga besvär uppstå. Värmevallningar, nattsvettningar, hjärtklappning, glömska och känslomässig instabilitet är vanligt förekommande. Kvinnor upplever klimakteriet med olika grad av besvär, och därför behöver inte alla kvinnor hormonbehandling (HRT).
Neurologer och läkare inom primärvården behandlar MS på två nivåer: sjukdomsmodifierande behandling och symtomhantering. De sjukdomsmodifierande läkemedlen omfattar interferoner, exempelvis Betaseron och Avonex, samt Copaxone, som består av en kombination av fyra aminosyror. Ytterligare sjukdomsmodifierande läkemedel kan rekommenderas beroende på sjukdomens svårighetsgrad. Dessa läkemedel botar inte MS, men de hjälper till att minska skovens frekvens och svårighetsgrad.
Eftersom MS-symtomen är unika för varje individ väljer läkaren de preparat som erbjuder bästa säkerhet, effekt och tolerabilitet för patienten. Vanligt förskrivna läkemedel mot MS-symtom är bland annat amantadin, meklizin, Elavil (amitriptylin), Neurontin (gabapentin) och Dilantin (fenytoin). Svåra skov behandlas ofta med kortikosteroider via intravenös infusion för att minska inflammationen. Det finns flera andra läkemedel som kan lindra MS-besvär – din läkare kan bäst bedöma vad som passar just dig.
Eftersom klimakteriet beror på en minskning av östrogen, progesteron och östradiol kan man frestas att ersätta det som saknas. Hormonbehandling (HRT) har emellertid granskats kritiskt till följd av resultaten från betydelsefull forskning. Enligt en artikel från 2001 av Elizabeth Barrett-Connor och Cynthia Stuenkel hade läkare förskrivit HRT i över 50 år. Målet var att kvinnor skulle fortsätta behandlingen långsiktigt för att skydda hjärta, skelett och kognitiva funktioner. De nya rekommendationerna är att använda HRT som korttidsbehandling av klimakteriebesvär, eftersom fördelarna med långtidsanvändning inte väger upp riskerna.
När Barrett-Connor och Stuenkel år 2001 granskade studierna kring hormonbehandling identifierades nya farhågor och begränsningar. HRT är effektivt och lämpligt för korttidsbruk för att minska värmevallningar och nattsvettningar. Långtidsanvändning är dock kopplad till ökad risk för bröstcancer, stroke, hjärtinfarkt och blodproppar. Din läkare följer noggrant upp både din multipel skleros och dina klimakteriebesvär, och receptbelagda läkemedel justeras vid behov.
Kvinnor i klimakteriet som även har multipel skleros brottas med besvärande och ibland försvagande symtom. Med rätt läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar kan kvinnor ta sig igenom övergången av både klimakteriet och multipel skleros – och samtidigt leva fulla och njutbara liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online