
Multipel skleros (MS) är en funktionsnedsättande sjukdom som angriper det centrala nervsystemet och orsakar störningar eller avbrott i nervimpulserna. Vid en MS-diagnos bör läkaren normalt kunna påvisa skador på det centrala nervsystemet i form av minst en lesion. Det förekommer dock att patienter har typiska MS-symtom trots att inga lesioner syns vid undersökningen – något som kan vara förvirrande men inte helt ovanligt i tidiga skeden av sjukdomen.
Vid MS vänder kroppens eget immunförsvar sig mot myelin, ett skyddande hölje som omger nervfibrerna i det centrala nervsystemet. När myelinet skadas störs signalöverföringen mellan hjärnan och resten av kroppen, vilket ger upphov till en rad olika neurologiska besvär.
En lesion är ett avgränsat område med vävnadsskada i hjärnan eller ryggmärgen som innehåller inflammatoriska celler, oftast vita blodkroppar. Ordet "skleros" syftar på den ärrbildning som uppstår i nervvävnaden till följd av myelinskadorna. Lesioner brukar synas vid en MR-undersökning, men mycket små eller svårtillgängliga skador kan i vissa fall vara svåra att upptäcka.
Den exakta orsaken till MS är fortfarande okänd, men det råder allmän enighet om att en autoimmun process ligger bakom sjukdomen. Forskning tyder också på att både ärftliga faktorer och miljöfaktorer, såsom vissa virusinfektioner och D-vitaminbrist, kan öka risken att insjukna.
De flesta personer med MS upplever problem med balansen, trötthet, yrsel och synrubbningar. I mer uttalade fall kan kramper, talsvårigheter och skakningar (tremor) förekomma. Upplever du dessa symtom utan att någon lesion har påvisats kan du ändå ha MS – även om det är ovanligt. Läkare kan då använda ytterligare undersökningar, som lumbalpunktion och evoked potentials-tester, för att styrka diagnosen.
Även om ingen botande behandling finns idag går sjukdomen ofta att kontrollera och bromsa. Behandlingen kan bestå av kost och fysisk aktivitet, rehabilitering samt läkemedel riktade mot specifika symtom och sjukdomsattacker (exacerbationer). Flera läkemedel har visats bromsa sjukdomsförloppet, bland annat Avonex, Betaseron, Copaxone, Extavia, Novantrone, Rebif och Tysabri.
Symtom kan alltså finnas även när bildtagning inte visar några lesioner, eftersom skadorna kan vara för små för att upptäckas eller lokaliserade till områden som är svåra att avbilda. Kontakta alltid din läkare om du misstänker MS – en noggrann utredning är avgörande för rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online