Multipel skleros (MS) är en kronisk och ibland funktionsnedsättande sjukdom som ännu inte är fullt förstådd. Idag finns ingen botande behandling, och sjukdomen kan vara svår att diagnostisera. Många patienter lever med symtom i månader eller till och med år innan de får en korrekt diagnos. I sjukdomens tidiga skede finns inga laboratorietester eller fysiska fynd som entydigt kan identifiera tillståndet – först i senare skeden syns förändringar i olika undersökningar. Om du misstänker att du har MS kan en detaljerad symptomdagbok hjälpa din läkare att ställa rätt diagnos.
MS är en sjukdom som drabbar både nervsystemet och immunsystemet. Nervfibrerna i hjärnan och ryggmärgen skyddas av ett fettigt hölje som kallas myelin. Tänk dig en kraftig elkabel med isolering runt ledningarna – det extra lagret skyddar de elektriska impulserna när de färdas genom kabeln till sin destination. Precis så fungerar myelin i ditt nervsystem: det isolerar och säkerställer att nervimpulserna från hjärnan når fram dit de ska.
Vid MS attackerar och förstör immunsystemet av ännu oklara skäl myelinet och lämnar efter sig förhärdade ärr, så kallad sklerotisk vävnad. Detta stör överföringen av nervsignaler. Symtomen vid MS varierar från person till person och förändras samt fluktuerar under sjukdomsförloppet, vilket gör tillståndet svårt att både diagnostisera och behandla.
Enligt National MS Society drabbas cirka 80 procent av alla MS-patienter av trötthet. Den kan vara så uttalad att det blir svårt att klara vardagsaktiviteter. Eftersom trötthet är ett av de mest framträdande symtomen kan den bidra till att avgöra om du har MS. Trötthet förekommer dock vid många andra sjukdomar också. Den trötthet som är typisk för MS uppstår ofta dagligen, är som mest påtaglig på morgonen även efter en god natts sömn, tenderar att förvärras vid värme och fuktighet och känns allvarligare än "vanlig" trötthet.
Vid MS kan du ha svårt att gå rakt, hålla balansen eller koordinera rörelser. Eftersom nervimpulserna inte når musklerna korrekt kan du utveckla muskelsvaghet, muskelstelhet, spasmer och domningar – allt som gör det svårt att gå och röra sig koordinerat. Detta är ett klassiskt symtom på multipel skleros. Kom dock ihåg att inneröroninflammationer och andra tillstånd också kan orsaka balans- och koordinationsproblem. Vid MS beror balansrubbningen på en skada i det neurologiska systemet.
Vid MS kan du uppleva perioder under dagen då du känner dig yr eller obalanserad. I svårare fall kan yrseln likna vertigo – en känsla av att rummet snurrar runt dig. Yrsel är ett mycket vanligt symtom hos personer med MS, men liksom trötthet kan den bero på många andra medicinska orsaker.
Begreppet "spasticitet" syftar på att musklerna är onormalt spända, och i vissa fall förekommer okontrollerbara spasmer. Spasmerna kan vara lindriga och ge en känsla av stela muskler, eller svåra och smärtsamma. Hos personer med MS är spasticitet vanligast i benen. En ledtråd till att muskelstelheten beror på MS är om symtomen tenderar att förvärras vid värme eller hög luftfuktighet.
Ovanstående är bara några av de vanliga tidiga symtomen på MS. Som nämnts kan många av dem även tyda på andra sjukdomar. Endast din läkare kan avgöra om dina symtom beror på MS eller inte. Det är dock viktigt att ta en aktiv roll i din egen vård. Håll koll på dina symtom och lär dig så mycket som möjligt, så att du kan fatta välgrundade beslut om vilken behandling som passar dig. Kontakta alltid vården om du misstänker att du har MS – ju tidigare en diagnos ställs, desto bättre möjligheter finns att bromsa sjukdomsförloppet och bevara livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online