Multipel skleros (MS) är en kronisk, inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet som drabbar hjärnan, ryggmärgen och synnervarna. Sjukdomen räknas som autoimmun, vilket innebär att kroppens eget immunförsval felaktigt angriper kroppens egna vävnader. MS är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna hos unga vuxna och debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder.
Vid MS riktar immunförsvaret in sig på myelinet – den fettaktiga hinna som omger och isolerar nervfibrerna. Myelinets uppgift är att skydda nerverna och möjliggöra snabb, effektiv överföring av elektriska signaler. När myelinet skadas eller bryts ned blir nervimpulserna långsammare, förvrängda eller blockeras helt.
Skadorna, som ofta syns som ärrbildning (sclerosis) i nervvävnaden, stör därmed kommunikationen mellan hjärnan och resten av kroppen. Det är denna störning i signalöverföringen som ligger bakom de flesta av sjukdomens symtom.
Beroende på var i centrala nervsystemet skadorna sitter kan symtomen se mycket olika ut. Vanliga exempel är:
MS förlopp varierar kraftigt från person till person. Det avgörs främst av var myelinskadorna finns och hur allvarliga de är. Vissa personer får endast lindriga besvär under många år, medan andra gradvis kan utveckla mer omfattande funktionsnedsättningar. Sjukdomen förlopp ofta i skov – perioder med försämring följda av återhämtning – men kan även vara progressiv med ett successivt tilltagande handikapp.
Idag finns ingen botande behandling för MS, men sjukdomen kan kontrolleras. Moderna läkemedel, så så kallade immunmodulerande och immunsuppressiva behandlingar, kan bromsa sjukdomens utveckling, minska antalet skov och skjuta upp funktionsnedsättningar. Utöver detta används fysioterapi, arbetsterapi och symtomlindrande behandlingar för att hjälpa patienter leva ett aktivt liv. Med tidig diagnos och rätt behandling har de flesta personer med MS goda möjligheter att bibehålla livskvalitet under många år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online