Multipel skleros (MS) – definition, symtom, typer och behandling

Multipel skleros (MS), som ibland även kallas muscular sclerosis, är en degenerativ neurologisk sjukdom som stör överföringen av signaler från nerverna till resten av kroppen. Personer som drabbas av sjukdomen får ofta en rad olika besvär som kan påverka deras livskvalitet avsevärt.

Vad är multipel skleros?

Multipel skleros orsakas av att kroppens immunförsvar angriper myelinskidan – ett lager av fettpartiklar som omger, isolerar och skyddar nerverna – vilket gör att den bryts ned. Detta leder till en mängd olika symtom, exempelvis nedsatt motorisk koordination i händer, armar och ben, synförändringar, inkontinens och smärta.

Symtomen omfattar även domningar och stickningar, brännande eller krypande kännelser, klumpighet, trötthet och muskelsmärta, bland många andra besvär.

Diagnostik av MS

Det finns inget enskilt definitivt test för att diagnostisera MS. Det är fullt möjligt att alla tester visar normala resultat trots att patienten har sjukdomen. Forskarna har heller inte lyckats fastställa exakt vad som orsakar MS. Sjukdomen debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder, men detta är endast en tumregel.

De fyra typerna av MS

Idag urskiljs fyra erkända former av multipel skleros:

• Skovvis förlöpande MS – symtomen uppstår i skov och går sedan tillbaka helt eller delvis.
• Primärt progressiv MS – sjukdomen försämras långsam men stadigt från början, utan tydliga skov.
• Sekundärt progressiv MS – börjar som skovvis förlöpande MS och övergår sedan i en gradvis försämring.
• Progressiv-relapsing MS – symtomen förvärras kontinuerligt samtidigt som patienten drabbas av akuta skov då besvären blir betydligt värre.

Behandling

För närvarande finns det inget botemedel mot multipel skleros, men det finns flera behandlingar som kan förbättra livskvaliteten. Vid mildare former av skovvis förlöpande MS kan behandlingen bestå av läkemedel mot nervsmärta, såsom gabapentin och pregabalin (Lyrica), muskelavslappnande medel för att förebygga och behandla muskelkramper samt låga doser antidepressiva läkemedel mot trötthet.

Kortisonpreparat (kortikosteroider), exempelvis prednison, ges peroralt eller intravenöst för att dämpa inflammationen och begränsa skadorna vid akuta skov. Vid svårare former av sjukdomen ordinerar läkaren ofta sjukdomsmodifierande läkemedel som är specifikt utvecklade för MS, exempelvis Rebif, Tysabri och Copaxone.

Dessutom kan andra läkemedel användas för att behandla individuella symtom, såsom inkontinens eller sexuell dysfunktion.

Livslängd vid MS

Livslängden för personer med MS är i princip densamma som för personer utan sjukdomen, eftersom multipel skleros inte betraktas som en dödlig sjukdom. Vissa drabbade kan dock avlida i sekundära komplikationer och följdsjukdomar orsakade av MS.