Ändplattsskleros är den onormala förhårdningen och ökade densiteten av de kranioliga ändplattar som skiljer kroppsvävnad från discus intervertebralis. Det är en kennetecknande av degenerativ ryggpatologi.
Patofysiologi
Diskdegeneration → förlust av hydratation/proteoglykaner → minskat diskhöjd och stötdämpning → ökad mekanisk stress på ändplattor → mikrofrakturer, vaskulär invasion, och reaktiv skleros (bensförhårdning) vid vertebral ändplatta.
Klinisk presentation
- Ofta asymptomatisk – tillfälligt fynd på bilddiagnostik.
- Om symptomatisk: kronisk axial ryggsmärta, morgonstelhet, smärta förvärrad av axial belastning (lyft, stå, sitta), linderad av liggande.
- Kan samexistera med: diskkprotrusion, spinal stenos, facetartros, Modic-förändringar (Typ I/II/III benmärgssignalförändringar).
Diagnostik
- Röntgen: Sklerot ändplattutseende, diskmässigt förträngning, osteofytter.
- MR: Guldstandard – Modic-förändringar, diskhydratation, nervkompression, benmärgsödem.
- CT: Benmässig detail för kirurgisk planering.
Hantering (Ingen kur för skleros i sig)
- Konservativ: NSAID, paracetamol, FT (kroppsstabilisering, McKenzie, hållning), aktivitetsmodifiering, viktminskning.
- Interventionell: Epidurala steroidinjektioner, basivertebral nervablation (Intracept – för Modic Typ I/II).
- Kirurgisk: Dekompression (laminektomi), fusion (ALIF, TLIF, OLIF), diskprotes – för refraktära symptom med strukturell korrelation.
Forebyggande / Sakta progress
- Sund BMI (minskar axial belastning)
- Regelbunden kropp/extensor förstärkning
- Ergonomisk hållning, frekventa ställningsbyten
- Undvik rökning (pågår diskernæring), begränsa alkohol
Ändplattsskleros är en markör för degenerativ kaskad – inte en fristående diagnos. Behandla patienten, inte bilden.
