ALS och MS – skillnader i symtom, behandling och prognos

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) och multipel skleros (MS) är två helt olika sjukdomar som ändå ofta förväxlas, eftersom båda innehåller ordet "skleros" i sina namn. De hör båda till gruppen neurologiska sjukdomar, men mekanismen bakom dem skiljer sig markant: vid MS angrips myelinet, den skyddande hinna som omger nervfibrerna, medan ALS drabbar de motoriska nervcellerna som styr våra rörelser.

Egenskaper

Vid MS attackerar kroppens eget immunsystem myelinskidorna som täcker nerverna. Det leder till inflammation och att nervsignalerna försvagas eller blockeras. Vid ALS drabbas i stället nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Neuronerna dör gradvis, vilket innebär att signalerna från hjärnan till musklerna inte längre kan överföras.

Symtom

Symtomen vid MS inkluderar domningar, ataxi (påverkad koordination och balans), suddig syn, gångsvårigheter, problem med urinblåsa och tarm, smärta samt trötthet. ALS ger däremot upphov till talproblem, sväljsvårigheter, andningsbesvär, muskelsvaghet, förlamning och muskelkramper. Ett gemensamt drag är att båda sjukdomarna med tiden kan påverka rörelseförmågan, men de tidiga symtomen skiljer sig tydligt åt.

Behandling

MS behandlas med en av fem injicerbara läkemedel: Betaseron, Tysabri, Avonex, Rebif och Copaxone. Dessa så kallade sjukdomsmodifierande behandlingar kan minska antalet skov och bromsa sjukdomens utveckling. Mot ALS används läkemedlet riluzol, som kan förlänga livslängden något; övriga mediciner ges för att lindra olika symtom, exempelvis muskelkramper och överdriven salivavsöndring.

Hur vanliga är sjukdomarna?

Cirka 30 000 amerikaner lever med ALS, medan ungefär 400 000 har MS. Sett till hela världen diagnostiseras omkring två personer per 100 000 med ALS varje år, och uppskattningsvis 2,8 miljoner människor världen över lever med MS. Även i Sverige är MS en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna bland yngre vuxna.

Prognos och att tänka på

Det finns idag ingen botande behandling för vare sig ALS eller MS, och båda sjukdomarna kan förvärras med tiden. Skillnaden i prognos är dock stor: personer med MS har i regel normal livslängd, medan de flesta med ALS lever fem till tjugo år efter diagnosen. Hur sjukdomsförloppet ser ut varierar dock från person till person.

När ska du söka vård?

Personer som lever med MS eller ALS bör alltid kontakta sin läkare om symtomen förvärras eller om nya besvär uppstår. Regelbunden uppföljning och anpassad behandling kan göra stor skillnad för både funktionsförmågan och livskvaliteten.