Multipel skleros (MS) drabbar varje person på ett unikt sätt. Neurologiska symtom som liknar dem vid multipel skleros ligger även till grund för diagnos av andra kroniska tillstånd. Uppenbara nervskador leder oftast fram till diagnosen multipel skleros.
De neurologiska symtomen vid multipel skleros brukar visa sig mellan 20 och 40 års ålder, även om vissa personer aldrig får veta att de bär på sjukdomen. Tidiga symtom kan komma och gå, vilket gör att de ofta förblir obehandlade. Av denna anledning är multipel skleros en så kallad bekräftelsediagnos – de neurologiska symtomen är nämligen gemensamma för flera andra kroniska sjukdomar som måste uteslutas först.
Bland de tidiga symtomen finns stickningar och domningar – den välkända känslan av krypningar och nålstick. Dessa är neurologiska till sin natur, eftersom de vanligen beror på tryck mot en nerv. Balansrubbningar är ett annat mycket tidigt symtom, men det förekommer även vid öroninflammation, inneröresjukdomar eller alkoholabstinens, för att bara nämna några tillstånd som kan försvåra diagnostiken.
Optikusneurit är en inflammation i synnerven som orsakar suddig syn eller dubbelseende. I de flesta fall leder just detta karaktäristiska neurologiska symtom till diagnosen multipel skleros.
Nervfibrerna i hjärnan är täckta av ett skyddande hölje. Dessa fibrer överför signaler från hjärnan till andra delar av kroppen och använder ryggmärgsvätskan som främsta transportväg.
Myelin är namnet på detta skyddande hölje. Skador och ett successivt nedbrytande av myelin är det som ger upphov till de neurologiska symtomen. Vilka områden i hjärnan som drabbas spelar stor roll för hur ofta och hur allvarliga symtomen blir. Dessa områden syns på magnetkameraundersökningar (MRI) som vita fläckar, så kallade lesioner.
Lesionernas placering hjälper till att kartlägga vilka områden där signaler inte kommer fram, eller där förvrängda signaler skapar förvirrade budskap. Magnetkameraundersökningen hjälper alltså läkarna att identifiera var skadan sitter – den skada som orsakar de neurologiska symtom som liknar multipel skleros.
Ingen känner till den exakta orsaken bakom multipel skleros. Teorierna omfattar bland annat geografins, rökningens och genernas betydelse. Vacciner har kunnat uteslutas som orsak genom omfattande studier. Forskare är i stort sett ense om att multipel skleros kan vara en autoimmun sjukdom, liknande fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, lupus och reumatoid artrit. Kroppens infektförsvar blir överaktivt och börjar skada organ, muskler och nerver. Det är därför patienter i ett tidigt skede ibland får en annan diagnos – en sjukdom som liknar multipel skleros.
Med tiden tillkommer fler symtom, vilket försvårar en snabb och säker diagnos. Dessa ytterligare neurologiska symtom omfattar muskelkramper, känslighet för värme och kyla, trötthet samt förändringar i perceptions- och tankeförmåga. När dessa symtom har visat sig kan patienten långsamt även utveckla tal- och sväljsvårigheter, darrningar, gångproblem, spasticitet med mera.
Två individer uppvisar sällan exakt samma symtombild. Läkare och forskare använder därför undergrupper för att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad och det förväntade behandlingsutfallet. Större delen av alla med MS (90 procent) har den skovvisa formen, relapsing-remitting MS (RRMS). Deras skov avklingar med helt eller delvis återgång till normal funktion.
Symtomen varierar, liksom mönstret hos de drabbade nerverna, skovens längd, graden av återhämtning och tiden mellan skoven. Efter många års behandling går de flesta med RRMS över i en sekundärt progressiv fas.
Flera behandlingar finns idag för att bromsa progressionen vid skovvis multipel skleros. Den sekundärt progressiva formen svarar däremot sämre på de flesta behandlingar och medför också ett besvärligare vardagsliv. Personer med SPMS drabbas av bestående funktionsnedsättning.
Varje progressiv form av multipel skleros har sin egen unika grad av neurologiskt och fysiskt förfall samt funktionsnedsättning, med en viss överlappning emellan. Personens ålder vid diagnos är en bidragande faktor. Den som endast återhämtar sig delvis efter skov övergår ofta snabbare till den sekundärt progressiva fasen.
De tre progressiva formerna är:
Sammanfattningsvis krävs en noggrann medicinsk utredning för att skilja multipel skleros från andra sjukdomar med liknande neurologiska symtom. Kontakta alltid läkare om du upplever besvär som stickningar, balansrubbningar eller synförändringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online