1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kan en patient ha hjärtinfarkt utan EKG-förändringar – med förhöjt troponin och CK?

Ja, en patient kan drabbas av hjärtinfarkt (MI) utan synliga förändringar på elektrokardiogrammet (EKG), samtidigt som troponinvärdena är förhöjda efter 20 timmar och kreatinkinas (CK) var förhöjt redan initialt. Detta tillstånd kallas ofta "tyst" eller "EKG-negativ" hjärtinfarkt.

Vad kännetecknar en tyst hjärtinfarkt?

En tyst hjärtinfarkt definieras av att patienten har symtom förenliga med myokardischemi – exempelvis bröstsmärta eller andnöd – men utan de typiska ST-höjningar eller ST-sänkningar som vanligtvis ses på EKG. EKG-förändringar brukar normalt uppträda inom de första timmarna efter en infarkt, men vissa patienter utvecklar aldrig sådana förändringar. Detta är särskilt vanligt om infarkten är liten eller lokaliserad till ett område av hjärtat som är svårt att fånga med standard-EKG.

Troponin – ett känsligt mått på hjärtskada

Troponin är ett protein som läcker ut i blodet när hjärtmuskelceller skadas. Värdena kan påvisas i blodet redan några timmar efter en hjärtinfarkt och kan förbli förhöjda i upp till tio dagar. Därför är troponin det mest känsliga och specifika biomarkören för myokardskada, även när EKG-bilden är normal eller ospecifik.

Kreatinkinas (CK) vid hjärtinfarkt

CK är ett annat enzym som frisätts vid skada på hjärtmuskeln. Vid en hjärtinfarkt når CK-värdena typiskt sin topp inom 24–48 timmar och återgår därefter till normalnivåer inom 3–5 dagar. Att CK var förhöjt initialt tyder på att muskelskadan påbörjats tidigt i sjukdomsförloppet.

Vad betyder kombinationen av fynden?

Kombinationen av förhöjt troponin och initialt förhöjt CK – även helt utan EKG-förändringar – talar starkt för en hjärtinfarkt. För att bekräfta diagnosen och bedöma omfattningen av myokardskadan kan kompletterande utredning behövas, exempelvis ekokardiografi eller hjärt-MR. Även koronarangiografi kan övervägas för att utreda eventuell kranskärlssjukdom och möjliggöra behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online