Multipel skleros (MS) är en kronisk och ofta invalidiserande sjukdom som drabbar centrala nervsystemet – hjärnan, synnervarna och ryggmärgen. Forskningen pekar alltmer på att MS är en autoimmun sjukdom, där kroppens eget immunförsvar angriper dess egna vätnader, framför allt myelinet: det fettliknande skyddslager som omger nervfibrerna. Sjukdomsbilden varierar kraftigt från patient till patient. Idag finns ingen botande behandling, men nya terapiformer utvecklas kontinuerligt – däribland behandling med mänskligt tillväxthormon (HGH).
Tillväxthormon (HGH) produceras naturligt i hypofysen och reglerar en rad av kroppens ämnesomsättningsprocesser. Hos barn leder brist på hormonet till hämmad tillväxt, medan vuxna med låga nivåer kan drabbas av minskad muskelmassa, ökad kroppsvikt, benskörhet och hud som åldras i förtid. Sedan 1985 tillverkas HGH syntetiskt i laboratorium och används som tillskott vid behandling av flera olika sjukdomar, bland annat MS.
Studier har visat att HGH kan förbättra den allmänna styrkan, libido, minnet och den magra muskelmassan hos många patienter. Enligt Mayo Clinic kan dock biverkningarna vara farliga, särskilt vid höga doser.
För personer som lever med MS kan HGH bidra till att bygga upp muskler, förbättra kognitiva funktioner och öka toleransen för fysisk aktivitet, enligt National Multiple Sclerosis Society. Forskning pågår för närvarande för att utvärdera nyttan av HGH under remission – de perioder då sjukdomen är i vila och patienterna ofta genomgår fysioterapi för att stärka förtvinade muskler.
Syntetiskt tillväxthormon kan orsaka ledvärk, muskelvärk och svullnad i armar och ben, samt tillväxt av bröstkörtelvävnad hos män (gynecomasti). HGH kan också öka risken för diabetes och hjärtsjukdom. För MS-patienter kan dock nyttan med behandlingen väga tyngre än riskerna.
Cirka 90 procent av alla MS-patienter får ett långsamt progredierande sjukdomsförlopp, medan resterande 10 procent drabbas av snabbt framskridande, potentiellt livshotande MS. Den avgörande skillnaden mellan de två grupperna är remyelinisering – kroppens förmåga att reparera skadat myelin. Hos den långsamt progredierande gruppen kan myelin som angripits av immunförsvaret till viss del läka självt under remission. Hos den snabbt progredierande gruppen hindras denna reparation av brist på HGH. Behandling med tillväxthormon har visats kunna bromsa det snabba förloppet hos dessa patienter, enligt en artikel i tidskriften Clinical Neurology and Neurosurgery.
För stora mängder HGH kan leda till en rad allvarliga fysiska problem och i värsta fall till döden, rapporterar The Times. I extrema fall kan tillväxthormon överbelasta kroppens binjuresystem, vilket kan orsaka vätskeansamling, förstorade händer, fötter och käke samt hjärtinfarkt. HGH är godkänt av amerikanska läkemedelsverket (FDA) endast för behandling av tillväxtstörningar och vissa autoimmuna sjukdomar, även om preparatet ofta används som anti-aging-medel. Personer med MS bör därför alltid diskutera behandlingen grundligt med sin läkare innan en eventuell terapi påbörjas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online