Multipel skleros (MS) och dess symtom kan ha en mycket stor negativ inverkan på patienter som har fått diagnosen. Kroppen verkar vända sig mot sig själv, och patienten kan i praktiken bara försöka kontrollera sina besvär. En av sjukdomens former, "godartad" multipel skleros, är den typ som inte förvärras stadigt år efter år.
Multipel skleros är en kronisk sjukdom i immunsystemet. Den räknas till de så kallade autoimmuna sjukdomarna, där kroppens eget immunförsvar börjar angripa en del av kroppen – vid MS framför allt myelinet, det skyddande höljet runt nervtrådarna i centrala nervsystemet. Med tiden kan MS påverka förmågan att röra sig, tänka, känna och styra kroppsfunktioner.
Bland de tidigaste tecknen finns muskelsvaghet som gör det svårt att gå, samt nedsatt balans och ibland sämre koordination. Synen kan påverkas med suddig syn eller dubbelseende, och det är vanligt med onormala känselförnimmelser, till exempel stickningar ("som myror som kryper"), domningar eller andra sensoriska störningar.
I takt med att sjukdomen fortskrider kan trötthet uppstå, liksom muskelstelhet, skakningar (tremor), förlamning och smärta till följd av stelheten. Vissa patienter får även yrsel eller svindel. En person med godartad MS kan dock undvika dessa besvär under lång tid, eftersom sjukdomen och symtomen ofta inte förändras nämnvärt under livets gång. Kom ihåg att symtomen ser olika ut hos olika personer – dina symtom behöver alltså inte likna någon annans med MS.
När myelinhöljet gradvis bryts ner och plack bildas i hjärnan kan problem med sväljning och tal uppstå. Förstoppning samt nedsatt kontroll över tarm och/eller blåsa är också möjligt. Dessutom kan sexuella besvär och svårigheter att tänka klart förekomma. Alla drabbade utvecklar dock inte alla symtom, och vid godartad MS kan besvären visa sig mycket senare i livet än vid andra former av sjukdomen.
Svaghet i benen uppstår ofta när myelinhöljet börjar ta skada och är ett av de första symtom patienten brukar märka innan en säker diagnos kan ställas. Muskelstelhet (spasticitet) kan också utvecklas och upplevs ibland som mer besvärlig än själva svagheten i vardagen.
Skador på myelinet i synnerven ligger bakom synproblemen. De kan innebära förändrat färgseende, suddig syn och i svåra fall blindhet – antingen i ett eller båda ögonen.
Smärta förekommer i varierande grad och beror oftast på muskelstelheten. Den kan kännas som en skarp, stickande smärta och sitter vanligtvis i ryggen, ansiktet eller nacken.
Miljöfaktorer kan dessutom förvärra symtomen, bland annat heta bad, värme, förhöjd kroppstemperatur, fysiskt krävande aktiviteter och solexponering.
Begreppet godartad MS används ofta i efterhand. Läkare talar om godartad MS när en person efter många år (vanligen 15–20 år) har mycket lätta eller inga bestående funktionsnedsättningar trots sjukdomen. Att sjukdomen kallas godartad betyder dock inte att den är helt symtomfri – trötthet, känselbortfall och andra besvär kan förekomma, men de brukar gå tillbaka mellan attackerna.
Kontakta vården om du får nya neurologiska symtom, exempelvis synrubbningar, domningar, muskelsvaghet eller balanssvårigheter. Tidig utredning och behandling är viktig vid alla former av MS, och regelbundna kontroller hos en neurolog hjälper till att följa sjukdomens utveckling över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online