Multiple skleros (MS) drabbar nästan 350 000 personer enbart i USA, enligt Cleveland Clinic. MS är en ofta kronisk och funktionsnedsättande sjukdom som angriper det centrala nervsystemet (CNS), vilket består av hjärnan, ryggmärgen och synnervarna. Än idag finns ingen känd orsak eller botemedel mot sjukdomen, men forskning pågår vid institutioner världen över för att skydda patienterna bättre och utveckla effektiva behandlingsplaner.
Symtomen på MS kan likna symtomen vid många andra sjukdomar, vilket gör diagnosen svår. Att man upplever ett eller flera symtom betyder därför inte att man har MS, men det är alltid klokt att söka medicinsk rådgivning. De vanligaste symtomen är störningar i rörelseförmågan, som sluddrigt tal, muskelsvaghet och i svåra fall förlamning.
Känselsymtom visar sig ofta som domningar eller stickningar i armar och ben, ansiktssmärta samt smärta i andra delar av kroppen utan uppenbar orsak. En del patienter drabbas även av kognitiva symtom som depression, humörsvängningar och i vissa fall demensliknande tillstånd.
Även om ingen enskild orsak till MS har fastställts gör forskningen framsteg. Studier från Cleveland Clinic visar att det finns ett genetiskt samband: personer med en förstagradssläkting som har MS löper en 3–5 procent högre risk att själva insjukna. Det genetiska sambandet undersöks fortfarande intensivt, men tidigare studier har visat att MS involverar en autoimmun process.
Vid autoimmunitet reagerar immunförsvaret onormalt och riktar sig mot myelin – ett fettämne som omger och skyddar nervfibrerna i centrala nervsystemet. När nervfibrerna skadas bildas ärrvävnad där myelin normalt skulle finnas, vilket stör signalöverföringen i nervsystemet.
Ingen miljöfaktor har kunnat kopplas direkt till utvecklingen av MS, men en studie från Cleveland Clinic visade att antalet fall ökar ju längre norr eller söder om ekvatorn man bor. Orsaken till detta mönster var länge okänd, men sambandet med D-vitaminnivåer har fått forskare att fråga sig om solexponering – eller bristen på densamma – kan vara en riskfaktor. Detta eftersom kroppens produktion av D-vitamin styrs av solljus.
MS diagnostiseras i fyra olika varianter: skovvis förlöpande (relapsing-remitting), primärt progressiv, sekundärt progressiv och progressivt skovvis förlöpande. De fyra formerna följer ingen fast ordning, och alla patienter går inte från en form till en annan, men att känna till typen av MS hjälper läkaren att behandla symtomen på rätt sätt.
Det finns ännu inget botemedel mot MS, men flera behandlingsplaner kan lindra symtomen samt försöka skjuta upp eller minska frekvensen av attacker och skov. Ett flertal läkemedel finns tillgängliga för att behandla skov, påverka sjukdomsförloppet och hantera symtom i vardagen. Läkemedel som Rebif, Avonex och Copaxone används ofta för att behandla MS-symtom, men de botar inte sjukdomen.
För den som misstänker MS är det viktigt att kontakta en läkare i tid. En tidig diagnos och ett individuellt anpassat behandlingsprogram kan göra stor skillnad för livskvaliteten och sjukdomens långsiktiga utveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online