
Magväggen innehåller tre glattmuskellager – yttre longitudinella, mittersta cirkulära, inre obliqua – vilket gör den till en dynamisk bioreaktor, inte bara en passiv förvaringspåse.
Kraftiga peristaltiska vågor blandar mat med magsekretioner (HCl, pepsin, lipas) och reducerar den till chym – en halvflytande pasta med partiklar <1–2 mm för enzymåtkomst och duodenalt passag.
Fundus avspänns via receptiv avspänning för att hålla ~1,5 L utan tryckökning. Muskeltone förhindrar överdistension samtidigt som den upprätthåller en reservoar för gradvis tömning.
Den pyloriska sfinktern (förtjockad cirkulär muskel) kontrollerar chym-frisättning till duodenum (~3 mL per peristaltisk våg). Duodenal återkoppling (syra, fett, osmolalitet) modulerar tömningshastighet via enterogastrisk reflex och hormoner (CCK, sekretin).
Peristalsis utbreds från mittkroppen till antrum, vilket säkerställer noggrann blandning och anterograd flöde. Retropulsion sigar partiklar – endast fina (<1–2 mm) passerar pylorus; större bitar trycks tillbaka för ytterligare malning.
Sjukdomar som gastropares (fördröjd tömning), pylorusstenos (obstruktion) och magatoni (dålig blandning) härstammar alla från muskelfunktionsstörningar. Att förstå magens muskulära arkitektur förklarar både dess motståndskraft och sårbarheter.
Magen är ett muskulärt mästerverk: en kvarn, en tank, en vaktmästare och ett sköld – allt i ett organ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online