Människokroppen består av över 600 muskler som alla kan delas in i tre huvudtyper: skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Varje typ har sin egen struktur, sitt eget syfte och styrs på olika sätt av nervsystemet.
Skelettmusklerna är fästa vid skelettet via senor och ansvarar för våra viljestyrda rörelser – allt från att gå, lyfta och springa till att le och prata. De styrs av det somatiska nervsystemet, vilket innebär att vi medvetet kan kontrollera dem. Under mikroskopet ser skelettmusklerna tvärstrimmiga ut, därför kallas de även tvärstrimmig muskulatur. Dessa muskler är ofta långa och cylindriska, och de kan stärkas och utvecklas genom fysisk träning.
Den glatta muskulaturen finns i väggarna på kroppens inre organ, exempelvis magsäck, tarmar, blodkärl och livmoder. Till skillnad från skelettmusklerna går den inte att styra viljemässigt. Kontraktionerna regleras istället av det autonoma nervsystemet, som sköter kroppens automatiska funktioner. Den glatta muskulaturen saknar tvärstrimmighet och har ett jämnt, slätt utseende när den ses under mikroskopet.
Hjärtmuskeln finns endast i hjärtat och har en unik kombination av egenskaper: den är tvärstrimmig precis som skelettmuskulaturen, men styrs omedvetet i likhet med den glatta muskulaturen. Hjärtats kontraktioner regleras av det autonoma nervsystemet samt av hjärtats eget elektriska ledningssystem, vilket gör att hjärtat slår kontinuerligt utan att vi behöver tänka på det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online