Höftproblem hos barn: allt du behöver veta om höftledsdysplasi (DDH)

Det vanligaste höftproblemet hos barn är utvecklingsdysplasi i höften, ofta förkortat DDH (Developmental Dysplasia of the Hip). Tillståndet drabbar spädbarn och småbarn och innebär att relationen mellan lårbenet och höftskålen inte utvecklas som den ska – i en eller båda höfterna.

Enligt Lucille Packard Children's Hospital förekommer DDH hos ungefär ett av 1 000 nyfödda barn. Tillståndet kan antingen utvecklas redan under fostertiden eller under barnets första levnadsår. DDH är betydligt vanligare hos flickor än hos pojkar.

Graden av dysplasi varierar från barn till barn:

• Lindrig form (instabil höft): Höftleden sitter i ledskålen, men disloceras lätt.
• Svår form (subluxation): Höften är delvis eller helt ur led.

Orsak

Läkare kan idag inte med säkerhet förklara varför höftproblem uppstår hos barn. Det finns dock flera faktorer som kan spela in:

• Lösa ledband: Ibland är ligamenten runt lederna onormalt lösa, vilket kan vara ärftligt.
• Fosterposition: Barnets läge i livmodern kan påverka hur höftleden formas.
• Sätebjudning: Om barnet ligger i säte under förlossningen utsätts höfterna för extra stress, vilket kan motverka en normal utveckling av leden.

Symtom

Du kanske inte märker några symtom alls, eftersom många barn inte upplever någon smärta. Det finns ändå tecken att hålla utkik efter:

• Barnets ben eller skinkor kan se olika ut, till exempel olika längd eller asymmetriska veck.
• Ett barn med DDH i en höft kan börja halta när det lär sig gå.
• Påverkas båda höfterna kan barnet vagga eller hasa fram i gången.

Observera att det kan vara svårt att upptäcka en avvikelse under rörelse om båda höfterna är helt ur led, eftersom barnet då inte uppvisar någon tydlig obalans.

Diagnos

Tidig diagnos är avgörande för att undvika allvarliga komplikationer senare i livet. Barnläkarens regelbundna kontroller under barnets första tid är därför det viktigaste verktyget för att upptäcka DDH.

Låt ditt barn undersökas så tidigt som möjligt, särskilt om:

• barnet låg i säte under graviditet eller förlossning,
• djup familjehistoria av höftproblem finns.

Läkaren använder särskilda kliniska tester, såsom Barlows test eller Ortolanis manöver, för att kontrollera om barnets höftled rör sig instabilt eller kan disloceras.

Behandling

Behandlingen anpassas efter tillståndets svårighetsgrad och barnets ålder. Vanliga åtgärder inkluderar:

• Extra blöjor: I vissa fall kan två eller tre blöjor användas samtidigt för att hålla benen i ett gynnsamt läge.
• Pavlik-sele: Fungerar inte detta används ofta en speciell sele, Pavlik-selen, som bärs i flera månader och håller höfterna på rätt plats medan leden utvecklas.
• Röntgenkontroll: Hos äldre barn används röntgen för att bedöma om höften är stabil.
• Ståträningsprogram: Läkaren kan även rekommendera ett program som stimulerar höften att utvecklas korrekt.

Kirurgi

Äldre barn kan behöva opereras för att korrigera höftproblemen. Operationen utförs i narkos och går till så här:

• Kirurgen flyttar försiktigt på höften och bedömer om den kan återställas i ledskålen.
• Fluoroskopi, en röntgenteknik i realtid, används för att följa bäcken- och höftbenen medan de ställs i rätt läge.
• Efter operationen bär barnet en gipsfrom midjan till foten som håller höftleden på plats tills vävnaderna runt leden har dragit åt sig ordentligt.

Med tidig upptäckt och rätt behandling har de flesta barn med DDH goda möjligheter till en normal höftfunktion och full aktivitet senare i livet.