
I glatt muskulatur finns ungefär lika många tjocka filament (myosin) som tunna filament (aktin). Detta skiljer sig tydligt från skelettmuskulaturen, där de tunna filamenten är betydligt fler än de tjocka.
Till skillnad från skelett- och hjärtmuskulatur saknar den glatta muskulaturen sarkomerer och har därför ingen tvärstrimmig struktur i mikroskopet. De tunna aktinfilamenten förankras i så kallade täta kroppar (dense bodies) i cellmembranet och cytoplasman – strukturer som motsvarar Z-skivorna i tvärstrimmig muskel. De tjocka myosinfilamenten ligger emellan och bildar broar till de omgivande aktinfilamenten vid kontraktion.
Förhållandet mellan tunna och tjocka filament anses bidra till att glatt muskulatur drar ihop sig långsammare och genererar lägre kraft än skelettmuskulatur. Samtidigt ger den långsamma, ihållande tonus som kännetecknar glatt muskulatur en viktig fördel: muskeln kan hålla en spänning under lång tid utan att tröttna. Detta gör den väl lämpad för sina uppgifter i blodkärl, mag-tarmkanal, livmoder och andra håliga organ.
Nej – det finns inte fler tjocka än tunna filament i glatt muskulatur. Antalet är ungefär jämnt fördelat, vilket kontrasterar mot skelettmuskulaturen där de tunna filamenten dominerar numerärt. Denna skillnad i filamentförhållande är en del av förklaringen till de olika kontraktionsegenskaperna hos de två muskeltyperna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online