För många patienter med svår leversjukdom i slutstadiet, levercirros eller levercancer är en levertransplantation den enda livräddande utvägen. Alkoholkonsumtion kan dock allvarligt äventyra en patients möjlighet att få genomgå operationen. En aktiv alkoholist riskerar att få avslag på sin ansökan om transplantation, och frågan om vem som ska anses vara en lämplig kandidat är föremål för en pågående etisk debatt inom sjukvården.
American Medical Association (AMA) har konstaterat att det, så sent som 2010, fortfarande rådde en betydande brist på organdonatorer. Skillnaden mellan antalet patienter som väntar på transplantation och antalet tillgängliga organ är stor. Detta är anledningen till att en väntelista existerar för patienter som behöver en ny lever.
Levern är det organ som ansvarar för att bryta ner alkohol, vilket gör den särskilt sårbar för alkoholmissbruk. Även om vissa leversjukdomar är ärftliga och helt orelaterade till alkohol eller drogmissbruk, finns ett starkt samband mellan alkoholmissbruk och leversjukdom. Långvarig konsumtion kan orsaka hepatit, cirros, kronisk alkoholleverskada, leversvikt i slutstadiet samt totalt leverbortfall.
Patienter som behöver en levertransplantation måste prioriteras på väntelisten. De grundläggande kriterierna – akut behov av organ, chans till framgång och framtida hälsa – är universella, men varje medicinsk organisation kan tillämpa egna bedömningsmetoder för att rangordna patienterna. Aktivt alkoholmissbruk, eller avsaknad av avstående från alkohol, påverkar direkt patientens kvalifikationer för en transplantation.
Även när sjukdomen fortskrider och behovet blir allt mer akut betraktas patienter med en historik av alkoholmissbruk och aktiv alkoholism som transplanteringsrisker, eller får avslag på samma sätt som andra patienter. Anledningen är att den alkoholiserade patienten ofta ses som själv orsak till sitt tillstånd, samt att hen fortsätter bidra till det. Risken bedöms därför vara stor att även den nya, transplanterade levern skadas. Kontroversen ligger i frågan om vem som egentligen "förtjänar" den nya levern.
Council on Ethical and Judicial Affairs (CEJA), som är knutet till American Medical Association, publicerade en rapport som pekar på att det inte går att fastställa de exakta bakomliggande orsakerna till farliga leversjukdomar. En person som druckit kraftigt i tolv år kan exempelvis ha utvecklat cirros på grund av ärftliga faktorer snarare än på grund av själva alkoholkonsumtionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online