När narkotika ges i små doser kan det vara medicinskt användbart. Enligt The Columbia Encyclopedia förskrivs narkotiska preparat normalt för behandling av smärta och ångest, men substanserna kan samtidigt vara mycket farliga och starkt beroendeframkallande.
Amerikanska Drug Enforcement Administration (DEA) förklarar att termen "narkotika" härstammar från det grekiska ordet för "dvala", med hänvisning till de många ämnen som utvecklats för smärtlindring och som gör sinnet slöare.
Numera används termen "narkotika" som beteckning för ämnen som binder till opiatreceptorer (proteiner i cellmembranet), såsom heroin eller morfin, eller som ett samlingsnamn för alla olagliga droger. I strikt juridisk mening avser begreppet dock opium, dess derivat och syntetiska substitut.
Trots att kokain ofta klassas som narkotika ger det inte de morfinliknande effekter som exempelvis heroin, och det binder inte heller till opiatreceptorerna.
Narkotika används för att behandla smärta, lindra hosta och diarré samt framkalla sömn eller dåsighet. Läkemedlen kan administreras på flera olika sätt – som tabletter, hudplåster, suppositorier eller injektioner.
Personer som missbrukar narkotika röker ofta, sniffar eller injicerar drogen. Narkotiska preparat minskar spänningar och ångest, vilket hjälper patienten att slappna av och bli mer dämpad. Dessa lugnande effekter kan dock också leda till att användaren börjar missbruka narkotikan.
Narkotikans smärtlindrande och lugnande effekter följs ofta av allvarliga risker. Vanliga biverkningar inkluderar andningsdepression, förstoppning, yrsel och kraftig sömnighet. Vid upprepad användning utvecklas tolerans, vilket innebär att allt högre doser krävs för samma effekt. Det ökar risken för både fysiskt och psykiskt beroende samt för livsfarlig överdos. Därför ska narkotiska läkemedel endast användas under noggrann medicinsk övervakning och enligt läkares föreskrifter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online