Enligt abovetheinfluence.com hade över 19 procent av de amerikanska förarna i åldern 16–20 år som omkom i trafikolyckor under 2006 konsumerat alkohol innan olyckan. Dessutom kan skadliga droger som kokain och inhalationsmedel vara dödliga redan vid första användningen. Antalet ungdomar i behandling ökar också, där marihuana är den främsta drogen bakom beroendet.
Psykoaktiva droger som marihuana, ecstasy, amfetaminer, alkohol, heroin och kokain kan orsaka nedsatt fysisk koordination samt försämra sinnena, minnet, omdömet och koncentrationsförmågan. På grund av dessa negativa effekter kan en person som kör bil eller hanterar maskiner under påverkan orsaka allvarliga eller till och med dödliga olyckor. Detta syns ofta vid rattfylleri, körning under drogpåverkan eller vid arbetsplatsolyckor.
På grund av bristande koordination och omdöme blir den berusade personen också mer benägen att ramla och skada sig. Många är dessutom inte medvetna om hur påverkade de egentligen är, och försöker ändå köra fordon eller använda maskiner trots att de står under inflytande.
Psykoaktiva droger har även direkta fysiska effekter som kan förstöra hälsan. Rökning av tobak eller marihuana kan leda till lungcancer. Alkoholmissbrukare riskerar att utveckla leversjukdomar. Intravenösa brukare som delar sprutor kan smittas av hepatit eller hiv/aids, och personer som sniffar kokain kan få bestående skador på näsans slemhinnor och inre struktur.
När en person missbrukar droger ökar risken för att utveckla psykiska hälsoproblem. Drogmissbruk kan orsaka personlighetsförändringar, minnesförlust och svårigheter med inlärning. Under perioder av stress söker sig vissa personer till droger för att fly från sin ångest eller depression, och med tiden börjar de tro att de inte klarar av vardagen utan droger.
Personer som är psykiskt eller känslomässigt instabila använder ibland droger för att lindra obehagliga känslor, vilket snabbt kan förstärka det underliggande problemet i stället för att lösa det.
När kroppen har vant sig vid en drog fungerar den inte längre normalt utan substansen. Slutar personen tvärt eller minskar dosen kan hen drabbas av abstinensbesvär som varierar från milda till livshotande. Kokainabstinens kan exempelvis orsaka djup depression eller kraftig trötthet och översömnighet. För att slippa dessa besvär fortsätter många att använda droger, vilket fastlåser beroendet ytterligare.
Även om inte alla droger ger ett fysiskt beroende finns det alltid risk för missbruk, eftersom personen kan utveckla ett starkt psykologiskt beroende av substansen.
Vid en överdos drabbas brukaren av allvarliga och ofta omedelbara skador, både mentalt och fysiskt. Utfallet beror på vilken drog det gäller och i vilken dos den intagits – i värsta fall blir överdosen dödlig. Risken är extra hög för personer som har utvecklat tolerans mot drogens effekter, de som återupptar bruket efter en lång period av avhållsamhet, samt de som handlar illegala droger utan kännedom om deras faktiska renhet och styrka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online