Behandling och rehabilitering vid narkotikamissbruk – vägen tillbaka till ett drogfritt liv

Enligt Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) deltog i genomsnitt fem miljoner amerikaner från 12 års ålder under det senaste året i självhjälpsgrupper på grund av alkohol- eller narkotikaanvändning. Siffran visar att problemet är omfattande – men också att många tar steget att söka hjälp. Genom behandling och rehabilitering finns det verkligt hopp för den som lider av missbruk.

Abstinensbesvär

Droger skapar både psykiskt och fysiskt beroende. När en beroende person bestämmer sig för att bli ren reagerar kroppen negativt, vilket utlöser abstinensbesvär. Besvären varierar beroende på vilket ämne som använts:

• Kokain: sömnlöshet, ångest, illamående, kräkningar och depression.
• Metamfetamin: svår trötthet, irritabilitet, störd sömnrytm, förvirrad tankeverksamhet, psykotiskt beteende, ilska och depression.
• Opiater: gäspningar, svettningar, magkramper, rinnande ögon, rastlöshet, ångest, diarré och hjärtklappning.
• Bensodiazepiner (läkemedel mot ångest): yrsel, huvudvärk, svettningar, irritabilitet och i allvarliga fall krampanfall.

Behandling

Läkemedelsbehandling i kombination med beteendeterapi är den rekommenderade behandlingen vid narkotikaberoende. Enligt National Institute on Drug Abuse (NIDA) finns idag godkända läkemedel mot opiatberoende, medan mediciner mot stimulantiaberoende (kokain) och cannabisberoende fortfarande är under utveckling.

Buprenorfin är det vanligaste läkemedlet vid opiatberoende. Det är ett relativt nytt FDA-godkänt preparat som bedöms vara en säker och effektiv behandlingsform. Även metadon används mot opiatberoende. Båda läkemedlen verkar genom att blockera abstinensbesvär och dämpa suget efter droger.

Beteendeterapier, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), hjälper den beroende att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden, så att de ersätts med mer konstruktiva.

Rehabiliteringsprogram

Rehabiliteringsprogram erbjuder både sluten vård (vistelse på behandlingshem) och öppen vård. Vilken form som passar beror på individens situation. Uppvisar personen allvarliga hälsorisker under abstinensfasen krävs ofta sluten vård, där tillståndet kan övervakas noggrant dygnet runt. Den som deltar i öppen vård bör ha en nykter person i sin närmiljö som stöd och behöver regelbundet besöka behandlingsenheten för uppföljning.

Stöd och hinder på vägen

Att övervinna narkotikamissbruk är en svår resa. Stödgrupper som Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma Narkomaner (NA) kan spela en avgörande roll. Deltagarna kämpar själva med sitt beroende och kan därför verkligen förstå vad en nykomling går igenom.

Många missbrukare hittar ursäkter för att inte söka hjälp. Vanliga argument är att de "kan sluta när som helst" trots att beroendet kvarstår, eller att de saknar tid och pengar för behandling. Dessa ursäkter blir i praktiken de största hindren på vägen till återhämtning.

Att förbli nykter

När återhämtningen väl kommit igång handlar utmaningen om att hålla sig på rätt spår – något som aldrig är enkelt. För att minska risken för återfall rekommenderas den nyktra att:

• förbli aktiv i en stödgrupp,
• leva hälsosamt med bra kost och tillräcklig sömn,
• utveckla strategier för att hantera stress,
• identifiera vilka platser, situationer och personer som väcker suget efter droger,
• söka behandling för eventuella samtidiga medicinska eller psykiska problem.

Med rätt stöd, behandling och egna insatser är ett liv fritt från droger fullt möjligt.