Drogmissbruk definieras som självadministrering av ett ämne på ett sätt som strider mot medicinska riktlinjer eller samhällets normer. Det finns många olika skäl till varför någon väljer att ta och missbruka droger: genetisk benägenhet, fysiologiska motiv, sätt att hantera emotionell eller fysisk smärta samt social acceptans. Genom att utforska några av dessa skäl kan vi bättre förstå den subjektiva psykodynamiken bakom drogmissbruk.
Narkotiska droger skapar goda känslor. Det finns en initial euforisk känsla i samband med intaget av drogen, följt av en sekundär effekt beroende på vilken typ av drog som använts. Handlar det om stimulantia (metamfetamin, kokain) följs den initiala euforin av uppblåsta självförtroendekänslor och överflödande energi. Handlar det om depressiva medel (opioider, heroin) följs euforin istället av tillfredsställelse och avslappning. Dessa euforiska egenskaper och fysiologiska effekter kallas gemensamt för "rushen".
Rushen som uppstår vid missbruk av psykoaktiva droger beror neurokemiskt på att drogerna stimulerar hjärnans belöningsväg, som består av det ventrala tegmentala området, nucleus accumbens och prefrontala cortex. I centrum för denna väg finns signalsubstansen dopamin, som bidrar till produktionen och regleringen av njutning. Även om varje psykoaktiv substans påverkar belöningsvägen på olika sätt, verkar de alla stimulerande; när belöningsvägen aktiveras ökar frisättningen av dopamin spontant. Resultatet av den ökade dopaminkoncentrationen blir en omedelbar, om än oförtjänt, psykologisk belöning som visar sig i den rusande känslan av självbelåtenhet, utsvävning och uppblåst ego. När den psykologiska belöningen väl har upplevts är hjärnan kopplad på ett sådant sätt att den vill söka samma belöning igen.
Användningen av droger hänger ofta samman med ett psykologiskt behov av skydd mot något personligt problem som upplevs som ohanterligt. Enligt National Institute on Drug Abuses publikation om teorier kring drogmissbruk går det att dra korrelationer mellan olika typer av droger och specifika skyddsbehov. Narkotiska och hypnotiska droger används vanligtvis för att hantera ilska, raseri, svartsjuka och skamkänslor, liksom den ångest som utvecklas tillsammans med dessa känslor. Stimulantia används ofta för att motverka känslor av svaghet, otillräcklighet och depression. Psykedeliska droger (hallucinogener) används för att bekämpa tristess, desillusionering och besvikelse, medan alkohol ofta används mot ensamhet, skuld och självanklagelser.
Ångest är ett generaliserat psykologiskt och fysiologiskt tillstånd som kännetecknas av obehagliga känslor av rädsla, oro och obehag. Ångest utlöses inte av ett enskilt hotfullt möte – det handlar alltså inte om en kamp- eller flyktreaktion på aktuella faror. Istället utvecklas ångest som ett resultat av upplevda faror eller konflikter som känns oundvikliga eller okontrollerbara. Ångest upplevs universellt, men graden av upplevelse och de uppfattningar den bygger på skiljer sig från person till person. För individer som tolkar sin ångest som obeveklig, oföränderlig och oupptryckbar, eller som känner sig maktlösa att minska eller eliminera sina ångestkällor, erbjuder drogmissbruk en psykologisk lättnad – en kognitiv förvrängning av verkligheten som ger användaren ett sätt att dämpa upplevelsen av ångesten.
Tvångsmässigt drogbruk, ett definierande drag hos drogberoende, kännetecknas av ett starkt subjektivt psykologiskt tvång att förlita sig på och missbruka psykoaktiva substanser trots de konsekvenser (fysiska, juridiska med flera) som ett sådant missbruk kan medföra. Tvångsmässigt bruk är ansträngningslöst, bundet till yttre stimuli, svårt att kontrollera och tycks styra utanför användarens medvetna kontroll. Detta beteende har enligt forskning publicerad i Journal of Psychopharmacology (1998) traditionellt setts som drivet av ett psykologiskt begär efter substansen. Forskningen pekar dock på att den psykologiska drivkraften bakom tvångsmässigt drogmissbruk snarare kan förklaras som en manifestation av automatisering: en automatiserad utförandeform av motoriska färdigheter och kognitiva förmågor som utvecklas genom upprepad träning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online