Nässprayberoende – biverkningar, orsaker och hur du bryter cykeln

Många uppskattar den snabba och långvariga effekten av nässpray, men en del användare blir med tiden alltmer beroende av den. Även om du inte utvecklar tvångsmässigt sug eller fysiska abstinensbesvär kan kroppen bygga upp tolerans mot receptfria nässprayer. Resultatet blir en förlängd och upprepad användning med allt sämre effekt. När du väl hamnat i detta beroendeliknande mönster kan det påverka hela din vardag.

Så fungerar nässpray

Nässpray används för att rensa näsborrarna så att andningen blir lättare. Vid förkylning eller allergi svullnar slemhinnan i näsan och blodkärlen vidgas, vilket gör det svårt att andas genom näsan. Den aktiva substansen i nässpray drar ihop blodkärlen och minskar därmed svullnaden.

Används sprayen enligt anvisningarna på förpackningen är den effektivt mot nästäppa och återställer normal näsandning. Vid överanvändning eller längre användning än rekommenderat riskerar dock många att utveckla rhinitis medicamentosa – ofta kallat nässprayberoende.

Vanliga ingredienser

De mest förekommande verksamma ämnena i receptfria nässprayer är:

• Oxymetazolin: Det vanligaste verksamma ämnet i receptfria nässprayer. Det är ett kraftfullt läkemedel som snabbt eliminerar nästäppa. Används det som rekommenderat anses det vara säkert och effektivt för de flesta. Används det däremot längre tid än anvisat kan så kallad reboundeffekt uppstå – nästäppan kommer tillbaka, ofta värre än tidigare. Därmed börjar en ond cirkel, eftersom enda sättet att lindra besvären tycks vara ytterligare en dos nässpray.
• Fenylefrin: Det näst vanligaste verksamma ämnet i receptfria nässprayer. Det drar tillfälligt ihop näsans slemhinna, vilket gör andningen lättare.

Båda dessa ämnen är mycket effektiva för att öppna luftvägarna, men båda räknas också som beroendeframkallande vid långvarig användning.

Biverkningar

Efter några dagars regelbunden användning av receptfri nässpray är det vanligt att effekten avtar. Du kan även uppleva fortsatt nästäppa och en känsla av täppta näsborrar. Detta tillstånd kallas rhinitis medicamentosa, reboundnästäppa eller nässprayberoende.

Den "säkra perioden" anges ofta till tre dagar för amerikanska preparat och sju till åtta dagar för europeiska. I praktiken kan dock alla mängder nässpray förändra näsans slemhinna och orsaka nästäppa vid fortsatt användning.

Många är medvetna om sitt beroende och skäms ofta över det. De gömmer nässprayflaskor runt om i hemmet, i bilen, på jobbet och på alla platser där de vistas. En del handlar dessutom på olika apotek och butiker för att inte väcka misstankar. Vem som helst som använder nässpray kan utveckla ett beroende.

Trots att du inte är fysiskt eller fysiologiskt beroende kräver kroppen allt större mängder för att uppnå samma effekt som vid första användningen.

Förebyggande och lösningar

Det mest uppenbara sättet att undvika nässprayberoende är att inte använda nässpray alls, eller att strikt följa anvisningarna på förpackningen. Korttidsbehandling med nässpray är säker och effektiv. Har du redan drabbats av reboundnästäppa går det att trappa ner användningen gradvis och ändå få lindring.

Din läkare kan rekommendera eller ordinera alternativa behandlingar, exempelvis:

• Avsvällande tabletter (orala dekongestanter)
• Koksaltlösning (salinnässpray)
• Kortisonspray (steroidnässpray)

Alla dessa alternativ minskar nästäppan, ger näsans slemhinna tid att läka och minskar ditt beroende av receptfria nässprayer.

Varning

Om du behöver lindring av nästäppa på grund av förkylning eller allergi är det helt okej att använda receptfri nässpray enligt bruksanvisningen. Problemet uppstår först när du blir beroende av sprayen och använder den oftare än rekommenderat. Rådfråga alltid din läkare innan du tar något läkemedel och följ noga anvisningarna på etiketten.