Drogmissbruk, även om det inte är lika förstörande som ett fullt utvecklat drogberoende, har allvarliga effekter på den unga hjärnan. En tonåring som missbrukar droger använder dem på ett olagligt sätt – oavsett om det beror på att drogen i sig är förbjuden eller att lagliga preparat används på ett otillåtet vis. Ett drogberoende börjar nästan alltid som ett missbruk, och redan i detta tidiga skede kan många av de beteendemässiga och psykologiska problem som kännetecknar beroende uppstå.
En av de mest tydliga psykologiska effekterna av drogmissbruk hos tonåringar är en ökad benägenhet att ta risker, särskilt för att kunna skaffa eller använda droger, samt under påverkan av dem. Tonåringar som missbrukar kan exempelvis köra bil påverkade, ägna sig åt farliga sexuella beteenden eller stjäla droger respektive pengar för att finansiera sitt bruk.
De tenderar också att ta mindre risker som ligger utanför deras tidigare personlighet, som att visa respektlöshet mot auktoriteter, skolka från skolan eller bete sig olämpligt på offentliga platser. Detta förändrade riskbeteende beror delvis på att droger påverkar de områden i hjärnan som styr omdöme och impulskontroll – områden som ändå inte är färdigutvecklade under tonåren.
Tonåringar som missbrukar droger har inte full kontroll över sig själva och saknar ofta en objektiv bild av vad som händer omkring dem. Detta kan leda till konflikter i relationerna med föräldrar, partner och vänner. Det är vanligt att de plötsligt överger sin gamla vänkrets för att söka nya umgängeskretsar, eller att de drar sig helt undan från social kontakt.
Ökad hemlighetsfullhet och starka krav på integritet kan också vara tecken på drogmissbruk, men de kan lika gärna vara ett helt normalt tonårsbeteende. Föräldrar till hemlighetsfulla tonåringar behöver därför inte oroa sig i onödan – det är först när beteendet kombineras med andra psykologiska varningssignaler som det bör tas på allvar.
Eftersom droger direkt påverkar hjärnans kemiska balans kan tonåringar som missbrukar drabbas av kraftiga humörsvängningar eller uppvisa beteenden som var främmande för dem innan missbruket började. De kan framstå som obegripligt ångestfyllda, atypiskt nedstämda, oförutsägbart irriterade – eller helt enkelt slöa och ointresserade.
Det kan också slå åt motsatt håll, med oförklarlig eufori och hyperaktivitet som resultat. De psykologiska effekterna av drogmissbruk kan utlösa alla dessa tillstånd, och en tonåring som använder droger kan svänga oförutsägbart mellan dem, ibland inom loppet av en enda dag.
Många tonåringar med drogproblem är fullt medvetna om den skada de åsamkar sig själva och sina nära relationer, men känner sig ändå oförmögna att sluta. De kan skämmas över sitt bruk, och denna skamkänsla riskerar att förstärka en ond cirkel: mer hemlighetsfullt beteende, tillbakadragande från vänner och familj, sjunkande självförtroende, tappat intresse för tidigare favoritsysselsättningar, depression och självförakt.
På grund av hjärnans utvecklingsstadium under tonåren – tillsammans med det förtroende och ansvaret som ofta läggs på äldre ungdomar att klara sig själva – kan tonåringen tro att hen borde kunna bryta vanan på egen hand. När det visar sig omöjligt kan just denna insikt krossa självförtroendet ytterligare och göra det ännu svårare att söka hjälp. Att förstå att missbruk är ett hälsoproblem snarare än ett karaktärsfel är därför avgörande, både för tonåringen själv och för omgivningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online