Alkoholism beskrivs som ett fysiskt beroende av alkohol. När en person dricker för mycket alkohol förändras vissa kemiska ämnen i hjärnan, vilket försämrar förmågan att kontrollera sina impulser. Alkohol höjer också nivåerna av signalsubstansen dopamin i kroppen, vilket skapar ett starkt begär efter mer alkohol för att uppnå en känsla av eufori.
Med tiden utvecklar alkoholister en ökad tolerans och behöver allt större mängder för att uppnå samma effekt, men till slut tappar de helt kontrollen över sitt drickande. Fysiskt beroende, allvarliga hälsoproblem, familjekonflikter och våld i nära relationer, trafikolyckor och självmord är bara några av de skadliga konsekvenser som kronisk alkoholism kan leda till.
Forskning tyder på att det finns en genetisk benägenhet för alkoholmissbruk. Familjehistorien verkar spela en roll, eftersom barn till en alkoholberoende förälder löper större risk att själva utveckla alkoholism. En studie från amerikanska National Institutes of Health har identifierat gener som är kopplade till substansmissbruk. Medan tidigare forskning visat att alkoholmissbruk ofta går igenom generationer inom familjer, stärker denna studie ytterligare teorin om att sjukdomen delvis är ärftlig.
Kulturen spelar också en roll, särskilt i samhällen där alkoholkonsumtion är socialt accepterad. Stress kan ibland leda till att människor börjar dricka, och i många fall anges depression eller låg självkänsla som bakomliggande orsaker. Personer som missbrukar alkohol lider ofta av ångest eller andra psykiska ohälsotillstånd, och kombinerar ofta det tunga drickandet med tobak och andra droger.
Studier visar att dubbelt så många män som kvinnor är alkoholister. Forskning indikerar också att kraftigt alkoholbruk kan påverka manlig fertilitet genom att försämra produktionen av testosteron. Testikelatrofi, det vill säga krympning av testiklarna, är en annan biverkning som förekommer hos cirka 75 procent av manliga alkoholister och som kan orsaka impotens och infertilitet. Lägre halter av vissa hormoner i kroppen kan dessutom minska spermieantalet hos män som dricker stora mängder alkohol.
Det behövs dock mer forskning om effekterna av kraftigt alkoholbruk under puberteten och tidiga tonåren, särskilt när det gäller utvecklingen av de manliga reproduktionsorganen.
Bevis tyder på att alkoholismen har ökat bland kvinnor under de senaste decennierna. Alkohol påverkar kvinnor annorlunda än män. Eftersom kvinnor i genomsnitt väger mindre än män utsätts deras kroppar för högre alkoholkoncentrationer innan alkoholen hinner brytas ner. Kvinnor som dricker under graviditeten riskerar att få barn med fosterskador. Fetalt alkoholsyndrom (FAS) kan skada hjärnan hos ett foster och öka risken att barnet får livslånga kognitiva problem, inklusive inlärningssvårigheter.
En ytterligare oro är att kvinnliga alkoholister verkar utveckla kroniska hälsoproblem kopplade till alkoholen snabbare än män. Kvinnor blir dock oftast alkoholister senare i livet, eftersom de i högre grad tenderar att använda alkohol som ett sätt att hantera stress.
Eftersom tonårsflickor dricker ungefär lika mycket som pojkar i samma ålder har ungdomars alkoholmissbruk flera farliga konsekvenser. Tonårsflickor som dricker löper större risk att utsättas för sexuella övergrepp eller att bli gravida till följd av oplanerat sex. Dödsfall i trafiken till följd av rattfylleri förekommer också bland unga.
Oavsett om en ung person har lätt tillgång till alkohol eller ger efter för grupptryck gäller samma mönster: ju yngre en tonåring är vid debutdrickandet, desto större är risken att hen missbrukar alkohol senare i livet. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC uppgav cirka hälften av high school-eleverna i en undersökning om alkoholvanor att de drack alkohol.
Alkohol kan ge allvarliga biverkningar i kombination med receptbelagda läkemedel, något som är extra relevant för äldre som ofta använder flera mediciner. Åldern minskar även kroppens förmåga att hantera alkohol, vilket gör att en äldre person känner av alkoholens effekter tidigare och starkare.
Ett annat problem är att vårdpersonal ofta misstar symtomen på alkoholmissbruk hos äldre för andra åldersrelaterade tillstånd, exempelvis demens eller balansrubbningar. Som en följd av detta behandlas alkoholismen hos äldre ofta inte alls.
En av de mest utbredda myterna är att alkoholism handlar om bristande viljestyrka, eller att det skulle vara ett aktivt val snarare än ett beroende. Sanningen är att alkohol förändrar hjärnans kemi och påverkar hur hjärnan skickar och tar emot signaler. Vissa personer känner därför ett verkligt tvång att dricka.
Precis som vid beroende av andra droger eller nikotin har alkoholism allvarliga långsiktiga konsekvenser för både hälsa och livskvalitet. Att se alkoholism som en sjukdom istället för ett moraliskt fel är avgörande för att kunna erbjuda rätt stöd och behandling.
Alkoholism är en behandlingsbar sjukdom. Läkarvård, samtalsterapi, stödgrupper som Anonyma Alkoholister och i vissa fall medicinsk behandling kan hjälpa en person att återfå kontrollen över sitt liv. Att söka hjälp tidigt ökar chanserna till en lyckad återhämtning betydligt – både för den som dricker och för anhöriga som lever med beroendet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online