Sedan det första framgångsrika experimentet med kärnmagnetisk resonans år 1946 har magnetresonanstomografi (MR) gradvis utvecklats från ett vetenskapligt experimentverktyg till ett komplement till – och i många fall ett alternativ till – röntgen och andra bildgivande metoder som använder joniserande strålning. MR ger en betydligt bättre kontrast mellan kroppens olika vävnader och kan anpassas för många olika undersökningstekniker, bland annat de som används för att diagnostisera avvikelser i ryggraden och ryggmärgen.
Radiologen granskar dina MR-bilder, tolkar resultaten och skickar ett utlåtande till din läkare. Precis som med röntgenbilder kan det vara svårt för en lekman att förstå MR-bilder. Men med hjälp av radiologens anteckningar är det fullt möjligt att tolka och förstå en MR-undersökning av halsryggen.
För att kunna läsa radiologens anteckningar och samtala om dina MR-resultat med din läkare är det bra att vara så förberedd som möjligt. Ryggraden består exempelvis av tre huvuddelar: halsryggen (cervikaldelen), bröstryggen (thorakaldelen) och ländryggen (lumbaldelen), från nacken ner till korsryggen. Halsryggen består av sju kotor som benämns atlas (C1), axis (C2) samt C3, C4, C5, C6 och C7. Grundläggande anatomisk kunskap är en förutsättning för att kunna läsa och förstå ditt MR-svar av halsryggen.
Tillsammans med filmen eller CD-skivan följer ofta läkarens anteckningar – remissen – som beskriver vad läkaren vill få utrett. Du kan se noteringar som "r/o disksjukdom". "R/o" står för engelskans "rule out", alltså "utesluta", vilket innebär att läkaren vill ha bilder som antingen utesluter eller bekräftar disksjukdom eller diskskada. Dessa anvisningar hjälper också radiologen att fokusera på specifika tillstånd i din ryggrad.
Radiologen bör ha gått igenom alla "r/o"-anvisningar från läkaren och antingen bekräftat eller uteslutit de aktuella misstankarna. Utlåtandet kan innehålla formuleringar som: "Liten diskbuckling på C3/C4, en större på C4/C5 och en mindre på C5/C6." Om radiologen upptäcker andra avvikelser kan han eller hon dessutom ta upp frågor som inte nämndes i remissen.
I ett hörn av bilden anges vanligtvis vilket "anatomiskt plan" som avbildas. Det finns tre alternativ: Koronalplanet (frontalplanet) delar kroppen vertikalt uppifrån och ned i en främre och en bakre halva. Sagittalplanet (sidoplanet) delar också kroppen vertikalt från huvud till fot, men i en höger och en vänster halva. Axialplanet (tvärsnittsplanet) delar kroppen horisontellt i en övre och en undre halva. Det anges även en riktningsnotering, så att du vet varifrån du betraktar ryggraden – till exempel från höger sida, alltså ett sagittalt snitt.
Titta noga på bilderna i relation till läkarens och radiologens noteringar. Har någon avvikelse upptäckts hjälper anteckningarna dig att hitta den. Det som tidigare verkade obegripligt blir ofta tydligt när du vet vad du ska leta efter. Gå igenom bilderna även om inga avvikelser påträffats, särskilt om du har tidigare MR-undersökningar att jämföra med. Det är inte ovanligt att patienter själva upptäcker förändringar på sina bilder som inte kommenterats av läkarna. Det gäller särskilt patienter som genomgått många undersökningar – ofta över flera år – och som känner sina kroppar väl tack vare tidigare röntgen- och MR-undersökningar.
Ett MR-utlåtande är i första hand skrivet för vårdpersonal, så det är helt normalt att vissa formuleringar känns svårtolkade. Tveka aldrig att be din läkare förklara vad resultaten innebär i just ditt fall. Dessutom behöver en avvikelse som syns på bilden inte alltid orsaka symtom eller kräva behandling – alltid den kliniska helhetsbilden som avgör vilken åtgärd som är lämplig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online